För att skydda den groende grödan mot svampangrepp betar man utsädet, kemiskt, biologiskt eller medvärmebehandling. Men sedan femton år finns det också elektronisk betning av utsäde skriver Per Emgardsson i veckans krönika
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Fjolårstorkan gör att betningsbehovet är lågt i år, det är bra när växtodlarna ändå får suga på ramarna. Men att behandla utsäde för att döda smitta är gammal teknik.
I slutet av 1800-talet stöpte man såkorn i varmt vatten att smittämnen på kärnan dog. In på 1900-talet blandade man kemiska preparat i baden och för ungefär tjugo år sedan kom miljövänlig grönbetning med bakteriepreparaten Cedomon och Cerall.
År 2005 kom den gamla stöpmetoden tillbaka, nu i form av den svenska Thermoseedmetoden. Den dödar svampsporer på utsädet med fuktig och varm luft.
En fjärde betmetod är sedan 2001 elektronisk betning. Den utsätter utsädet för en elektronström som med hög fart brakar in i svampsporer, bakterier och virus på spannmålskärnans skal. Då frigörs tillräckligt mycket energi för att döda skadegörarna.
Farten får elektronerna i ett katodstrålerör, alltså som i en tjock-TV. Men till skillnad från TVn släpper bildskärmen här ut elektronerna i den spannmål som strömmar förbi.
Eftersom elektronerna bara tränger in i kärnans skal, dödar e-betning inte smitta längre in i kärnan. Grobarhet och vitalitet anser man gynnas av e-betning och e-betat utsäde anses flöda bättre än obehandlat, men kapaciteten är måttlig.
