Emils smarta hyss: Köp och förvandla till åkermark

Det är mitten av september på Slätte Gård norr om Töreboda i Västergötland. Av de hektar som återstår att skörda befinner vi oss på vad som ett år tidigare var nästan 100-årig storskog.

Den ständigt expanderande ekoodlaren Emil Olsson köpte förra våren 55 hektar åkermark och 85 hektar skogsmark av en äldre granne. Av skogsmarken lät han kalavverka ett skifte på drygt 50 hektar varav 30 hektar nu har blivit odlingsmark.

– Från början hade vi tänkt oss åtta hektar men vi flyttade gränsen efterhand. Detta är lätta och nästan helt stenfria jordar, konstaterar Emil Olsson.

Med början 2008 har han varje år omvandlat skog till åker när han köpt ny mark. Men tidigare har det som mest handlat om några hektar, ofta i form av en holme som legat i vägen.

Efter avverkningen har marken ytfrästs, djupfrästs och sedan täckdikats. Man tillsätter 10 ton kalk och 1–2 ton benmjöl per hektar och koppar efter behov och marken trycks ihop med tallriksharv. Det dröjer till tredje säsongen innan jorden har satt sig tillräckligt för att kunna plöjas, menar Emil.

– Kopparn är viktig, framför allt på lättare jordar. Utan den blir det ren missväxt. Vi analyserar behovet med en vanlig markkartering, säger Emil Olsson.

På nyårsafton rycktes den sista stubben. Täckdiken med tio meters mellanrum grävdes i februari och i slutet av maj såddes nyodlingen med utsädesslattar som hade blivit över. Havren har vuxit bäst, vårvetet och kornet sämre. Jorden är de första åren i princip ogräsfri utan att några insatser gjorts.

Emil Olsson räknar med att omvandlingen kostar 55 000 kronor per hektar. Det som nu återstår är stubbraderna var 30e meter som ska köras bort under vintern och säljas som biobränsle.

Den aktuella marken har med all säkerhet aldrig tidigare varit odlad. Emil Olsson har fått tag på en lantmäterikarta från 1693 där området beskrivs som försumpad skog. Det dikades för hand på 1920-talet för att dränera de stora vattenmängder som trycks ut från grusåsen ovanför.

Trädens ålder gjorde det till en ekonomiskt gynnsam affär. Sammanlagt avverkades 14 700 kubikmeter fub till ett värde av åtminstone 150 000 kronor per hektar, så man kan säga att avverkningen betalade markköpet.

– Det smarta är att man här kan skriva av sina kostnader till skillnad från när man köper åkermark, påpekar Emil Olsson.

Omvandlingen kräver tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd samt från Skogsstyrelsen för själva avverkningen.