Får marken sanerad – sedan grävs mer kreosot ner igen

– I framtiden kommer vi att undra varför vi tillät att kreosot grävdes ner på nytt. Man kommer få lägga miljoner på att sanera. Det är ett slöseri med skattemedel och det skapar oro och olust. Ett statligt företag borde vara ett föredöme i en sådan här fråga, säger Erik Isakson som länge drivit frågan mot Svenska kraftnät.

Han är ordförande i Norra Vedbo häradsallmänning som äger en fastighet där den gamla ledningen har gått, och där även den nya Sydvästlänken ska gå. Han verkar för att de gamla fundamenten tas bort och för att kreosot inte ska grävas ner på nytt.

Finns bättre alternativ

För samtidigt som Svenska kraftnät nu måste ta bort de gamla fundamenten så impregneras delar av den nya Sydvästlänken med kreosot. 

– De gamla fundamenten ska tas bort och det är positivt att lagtolkningen är i harmoni med sunt förnuft. Samtidigt fortsätter Svenska kraftnät att äventyra miljön på annans mark. När man bygger den nya ledningen finns det bättre alternativ, säger Erik Isakson som är orolig för att gifter ska spridas till grundvattnet i området.

"Många miljöaspekter"

Svenska kraftnät motiverar beslutet med att kreosotimpregnerat trävirke är tillåtet att använda för ändamålen enligt Kemikalieinspektionen och EUs Reach-förordning och att man tar hänsyn till många olika miljöaspekter när man väljer material.

– Vi använder olika typer av fundament beroende på vilken typ som är mest lämplig på respektive plats och kreosotimpregnerat trä är en av flera typer som vi använder. Fundament av stål och betong kan ha en större total miljöpåverkan när man också ser till framställning, transporter med mera, där den totala miljöpåverkan därmed kan bli mindre med kreosotimpregnerat trä. Att välja det minst miljöstörande alternativet är alltså en avvägning mellan många miljöaspekter, lokala såväl som globala, meddelar Olof Klingvall, pressansvarig på Svenska kraftnät.

undefined