Färre olyckor om fler förare utbildar sig
undefined
undefined
Terränghjulingar är olycksdrabbade fordon. Förra året omkom 7 personer i olyckor på fyrhjulingar. Antalet skadade är tusentals. Många av de skadade är barn, trots att man måste vara 16 år för att få ta ett förarbevis och köra terränghjuling.
Men olyckorna skulle förmodligen minska om fler utbildade sig i att köra fyrhjuling. Detta gäller även den som har haft körkort för bil länge. Att köra en fyrhjuling i terräng kräver speciell kunskap.
– De vanligaste olyckorna är att man välter med fordonet. Maskinen klarar väldigt mycket, det är våra gränser för vad vi klarar att göra med maskinen som ska flyttas, säger Per Johansson.
Per Johansson erbjuder en utbildning på en och en halv dag med teori och praktik. Kursen avslutas med körtest och teoriprov. Godkänt prov rapporteras till Transportstyrelsen som utfärdar förarbeviset. Intresset ökar för utbildningen, främst hos företag och kommuner vars anställda kör terränghjuling i tjänsten.
Eftersom terränghjulingar ofta används med redskap eller en påkopplad vagn, inte minst i lantbruket och skogsbruket, har Per Johansson lagt till körning med vagn i utbildningen.
– Fyrhjulingen beter sig på ett helt annat sätt när den har en vagn efter sig. Oftast väger motorcykeln inte mer än 300- 400 kilo, men på ett lass kan man få på mellan 1 200 och 1 500 kilo, säger Per Johansson.
Antalet dödade och skadade på fyrhjulingar har ökat markant på senare år och många av de skadade är barn. Cirka 40 procent av totalt cirka 7000 av skadefallen på och utanför väg (2007-2010) var barn under 15 år.
Singel- och alkoholrelaterade olyckor dominerar bland dödsolyckorna och de flesta omkommer i samband med vältningsolyckor. Cirka 60 procent av förarna i dödsolyckor var alkoholpåverkade.
Flera har också omkommit i samband med att de kört igenom isen.
Huvudskador står för mer än hälften av de dödliga skadorna på väg.
KÄLLA: NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
Han ser också en ökad risk när maskinerna blir större och starkare. Det har kommit modeller på 1000 kubik och det talas till och med om 1200 kubik.
– Med så starka maskiner ökar risken för stegringsolyckor. Men vad ska du ha en så stor maskin till? Du får betala för något som du aldrig kommer att kunna använda i ditt arbete på gården, säger Per Johansson.
I sin utbildning använder han maskiner som är på 500 kubik, alldeles tillräckligt och lagom för det som fordonen ska användas till.
Per Johansson har sett mycket när han har haft sina utbildningar. Deltagare som har trott att de har kunnat bemästra fordonet, men som haft en hel del att lära. För att få fler att skaffa förarbevis önskar han att de företag som säljer terränghjulingarna, kanske i samarbete med försäkringsbolag, skulle erbjuda en utbildning.
– Jag tror att det skulle leda till att olyckorna minskade och det skulle ju alla vinna på.
Vi åker ut och tittar på övningsbanan. Per visar hur han genom att förflytta kroppsvikten kan undvika att välta när han kör i ett dike. Det ser väldigt riskabelt ut.
– De flesta klarar det här när de har övat ett tag.
Många som deltar i utbildningen är rena nybörjare. Pers uppmaning till den som är ny på terränghjuling är alltid: Var försiktig, ta det lugnt med gasen, sitt ner.
– Det finns lägen när det är säkrare att stå upp. Till exempel när det är riktigt brant, man kommer snabbare av om man skulle behöva. Men det kräver träning.