Klimatförändringar ökar risken för skadedjursangrepp i skogen. Men varken industrin eller politikerna är särskilt intresserade av att pröva nya trädslag. Medan klimatet blir varmare är frågan iskall, skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Med ett varmare klimat ökar risken för angrepp av granbarkborrar och andra skadegörare. Det är en djupt oroande påminnelse om hur extremt beroende vi är av ett fåtal trädslag.
Att minska riskerna är ett argument för att prova något annat. Variation, bättre tillväxt, mångfald, miljö och inte minst odlarglädje är andra anledningar. Det borde rimligen vara önskvärt att ha en innehållsrik verktygslåda för att forma morgondagens skogar, men certifiering och regelverk drar åt motsatt håll.
Visst finns det möjligheter att odla så kallat främmande trädslag, men signalsystemet i form av tillstånd och regler ger en obehaglig känsla av att röra sig på gränsen till det förbjudna. Det är inte inbjudande och får många att avstå helt.
Naturligtvis behövs regler mot främmande arter som hotar att koloniserar markerna, men det är inget argument att blint säga nej till allting. Om vi tar en fyrklöver med hybridlärk, sitkagran, poppel och douglasgran, finns rimligen anledning att vara både välkomnande och uppmuntrande. Den som hävdar något annat bör lägga fram ett trovärdigt scenario om hur hotbilden ser ut.
Det är exempelvis svårt att se nackdelen med att fullt ut nyttja de douglasplantor som är på gång från svenska fröplantager eller att byta en granåker mot poppel. Det finns fler lovande trädslag och en del som bör undvikas. Det går inte att klumpa ihop allt till en anonym massa och pestsmitta kollektivet som "främmande trädslag"
Även den konservativa industrin bromsar utvecklingen genom att vara allmänt negativa. Det är klart att man kan koka poppel till pappersmassa med lite god vilja. Och kanske går den att såga för att användas till massiva träväggar av korslimmat trä. Allt som krävs är forskning, utveckling och ett välkomnande budskap: "om vi får råvaran kan vi förädla den till bra produkter".
Tanken att glänta på dörren till nya möjligheter är inte ny. För elva år sedan kom utredningen "Regler om användning av främmande trädslag". Dåvarande jordbruksministern lovade att titta på förslagen i "positiv anda". Därefter hände ingenting. Absolut ingenting.
Förra året återkom Skogsstyrelsen med liknande förslag i rapporten "Skogsskötsel med nya möjligheter". Inte heller det har resulterat i någon märkbar åtgärd. Medan klimatet blir varmare är frågan iskall.
