Flesta skogsarterna på rödlistan inte hotade
Av de 2 150 skogslevande arter som är rödlistade i Sverige är 870 hotade.
Rödlistan, som administreras av Artdatabanken, anger vilka arter (djur, växter och svampar) som riskerar att försvinna från Sverige. På listan finns drygt 2 100 arter som i varierande utsträckning lever i skogslandskapet. Det är också den siffran som ofta dyker upp i den skogspolitiska debatten.
Men att en art finns med på rödlistan innebär inte per automatik att den är hotad. Däremot står det klart att den antingen är utdöd, sällsynt eller att den har en tydligt minskande trend.
– Rödlistan är ett statistikunderlag som kan ses och tolkas på olika sätt. I mina ögon finns det inget bättre underlag, men det kan vara bra att nyansera bilden av Rödlistan, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi (läran om svampar) på SLU och som är ansvarig för Artdatabanken.
Arterna på Rödlistan delas in i olika kategorier: nationellt utdöd, akut hotad, starkt hotad, sårbar (hotad) och nära hotad. Dessutom listas vissa arter som forskarna vet för lite om för att kunna klassificera (kategorin kunskapsbrist).
En sökning på Artdatabankens hemsida visar att av de arter, för vilka skogslandskapet är viktigt, klassas 870 som sårbara, starkt hotade eller akut hotade. Lägger man till kategorin nära hotade kommer man upp i 1 550 arter.
undefined
– Det handlar om definitioner. Det finns beräknade risker att arter försvinner. Risken för nära hotade arter att försvinna är mindre, men fortfarande minskar de tydligt i antal, säger Anders Dahlberg.
Enligt Anders Dahlberg finns det många arter som inte lever i det brukade skogslandskapet, vilket till exempel kan bero på att de inte klarar miljöförändringar. Artdatabanken har därför kommit fram till att cirka 800 arter är aktuella att ta hänsyn till i det dagliga skogsbruket. Av dessa är cirka hälften hotade och hälften nära hotade.
– I den siffran har vi försökt sortera fram de skogslevande, rödlistade arter som är så pass frekventa i Sverige att generell hänsyn, oavsett om man vet om arten förekommer i ett bestånd eller inte, kan ha betydelse, säger Anders Dahlberg.
Dessa 800 arter kan skyddas med generell hänsyn, anser Anders Dahlberg, men han påpekar att det behövs rejäla åtgärder för att lyckas, bland annat tillräckligt stora hänsynsytor.
– Med ökande storlek på lämnad hänsyn ökar antalet arter som kan överleva en avverkning. Lämnas hänsynsytor, som är större än ett halvt hektar, bedöms cirka 500 arter kunna klara sig ungefär lika bra som innan skogen avverkades. Ytterligare 300 arter kan fortleva men i minskad omfattning. Men så stora hänsynsytor lämnas å andra sidan sällan i dag, säger han.
Till syvende och sist är det politiska beslut som avgör vilka arter som ska sparas och i vilken omfattning, anser Anders Dahlberg.
– Vi tar fram underlag över hur utvecklingen ser ut för olika arter i skogsbrukslandskapet. Sedan är det upp till politiker och samhälle att besluta vilka arter vi ska ha kvar och om vi ska vidta åtgärder för att lyckas med det, säger han.