Formella fel och oenighet rör till lavskrikefallet

Fallet med lavskrikornas skog i Hälsingland håller på att växa till en juridisk röra där ett formellt fel kan förlänga rättsprocessen för markägarna. Statliga Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har dessutom olika syn på vad Mark- och miljööverdomstolen ska ta ställning till.

Ett formellt fel riskerar att fördröja lavskrikeprocessen.
Ett formellt fel riskerar att fördröja lavskrikeprocessen.

Första felet begicks när Skogsstyrelsens beslut att stoppa avverkningen överklagades av markägarna och skickades till mark- och miljödomstolen i Östersund, det borde ha lämnats till mark- och miljödomstolen i Växjö. Det andra felet begicks när domstolen i Östersund trots detta valde att behandlade målet.

Domen överklagades

Mark- och miljödomstolen i Östersund menade i sin dom att Skogsstyrelsen inte är rätt myndighet att förbjuda avverkning med hänsyn till arter, lavskrika i det här fallet. Domstolen ifrågasätter även om det finns fog för förbud med hänvisning till lavskrikan.

Strax före årsskiftet överklagade både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket domen till högre instans, Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

"Grund för pröva sakfrågan"

Skogsstyrelsen har inga synpunkter på de formella felen utan yrkar att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva domen och slå fast att den är rätt instans att fatta beslut om avverkningsförbud. Skogsstyrelsen vill även att det Mark- och miljööverdomstolen ska syna sakfrågan, alltså om avverkningsförbudet på grund av lavskrikorna var en korrekt tillämpning av artskyddsförordningen.

– Vi anser att det finns grund för överinstansen att pröva sakfrågan, gör de inte det utan återförvisar den till mark- och miljödomstolen igen så kommer det att förlänga processen och det vill vi inte, förklarar Cecilia Hedman, chefsjurist på Skogsstyrelsen i Jönköping.

Påpekar fel

I sin överklagan påpekar Naturvårdsverket de formella fel som begåtts. Verket kräver dock inte att målen ska återförvisas till rätt mark- och miljödomstol av formella skäl.

– I det här läget anser vi inte att det finns skäl för det utan vi vill höra Mark- och miljööverdomstolens syn på huvudfrågan, som i det här fallet är Skogsstyrelsens behörighet när det gäller tillämpningen av artskyddsförordningen, säger Olof Ekström, jurist på Naturvårdsverket.

"Bör prövas av lägre instans"

Däremot vill inte verket att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp sakfrågan om en avverkning kan förbjudas utan ersättning till markägaren med stöd av artskyddsförordningen när en art som lavskrikor setts i skogen.

– Den frågan bör återförvisas och prövas på nytt av den lägre instansen, alltså vid en mark- och miljödomstol, annars hoppar man ju över en instans, säger Olof Ekström.

Vill ha rättspraxis

I motsats till mark- och miljödomstolen i Östersund ifrågasätter inte markägarna via sina ombud att Skogsstyrelsen är rätt instans att bedöma effekter av avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Deras fokus ligger i att mark- och miljödomstolen ska bedöma sakfrågan om artskyddsförordningen ska kunna tillämpas på det sätt som Skogsstyrelsen gjort. De vill få en dom och en rättspraxis som landets skogsägare kan leva med. I dag upplever berörda en stor rättsosäkerhet.

Kräva skadestånd

Skulle Mark- och miljööverdomstolen återförvisa sakfrågan till den lägre instansen och förlänga processen så varnar markägarna för att de kommer att kräva skadestånd eftersom rättegångskostnaderna dubbleras på grund av de formella fel som gjorts av statliga myndigheter.

Bakgrund: Lavskrikemålet

Sommaren 2016 beslutade Skogsstyrelsen att säga nej till fem avverkningsanmälningar från skogsägare i Gävleborg, med hänvisning till artskyddsförordningen, eftersom lavskrika finns i områdena som ska avverkas.

Skogsägarna överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen.

Den 6 oktober 2017 upphäver mark- och miljödomstolen i Östersund Skogsstyrelsens beslut. Domstolen konstaterade att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsyndsmyndighet för artskyddet utan att den arbetsuppgiften åvilar länsstyrelserna.

Enligt domstolens beslut kan alltså skogsägarna avverka.

Skogsstyrelsen hade själv hävt avverkningsstoppet för två av de fem markägarna innan förhandlingarna i domstolen, med hänvisning till att det fanns tillräckligt med skog i området för att lavskrikan skulle kunna överleva, men stod fast vid sitt beslut om att säga nej till avverkning i tre fall. Skogsstyrelsen beslutade att överklaga mark- och miljödomstolens beslut till nästa instans, Mark- och miljööverdomstolen, då myndigheten anser att domen inte vägledning man hoppats på när det gäller hur artskyddet ska hanteras.

Parallellt med lavskrikeärendet pågår också tjädermålet, som Södra driver för en medlems räkning. Även det målet har fått prövningstillstånd i högsta instans.

Läs mer: "Att förbjuda avverkning utan att ge någon ersättning är ett övergrepp"

Stoppade skogsägare överklagar till domstol

Dom om lavskrika först i vår

LRFs expert om lavskrikedomen: Ett väldigt glädjande besked