– Det behövs bara låga doser av MeJa för att plantans eget försvar ska aktiveras. Plantan bildar fler kådkanaler och mer försvarsämnen i kådan. Den blir mindre lockande för snytbaggen, säger Niklas Björklund.
Niklas och hans kollegor på enheten för skogsentomologi har undersökt effekterna av metyljasmonat under några år. Behandlingen har minskat snytbaggeskadorna på både tall- och granplantor. Nu kommer fler fälttester att läggas ut för att jämföra effekterna på båda trädslagen vid olika högt snytbaggetryck.
Samtidigt som metyljasmonat stärker försvaret så påverkas också tillväxten negativt. Men Niklas är inte så orolig. Det handlar om några centimeter kortare plantor. Han ser till och med fördelar med att tillväxten kan bromsas lite.
– Med MeJa kan plantodlarna stärka försvaret och hålla nere höjdtillväxten, och på så sätt undvika gängliga plantor. Dessutom ser vi att MeJa stimulerar finrotstillväxten, säger han.
Genom att plantans eget försvar byggs upp påverkas hela plantan, alltså även rotdelen. Det ger en fördel jämfört med mekaniska skydd som till exempel Conniflex. Skydd som bara täcker stammen stoppar inte rotgnagande insekter som bastborren. Projektet ska testa hypotesen att MeJa kan begränsa även bastborreskadorna.
Metyljasmonat har testats även på stora granar i Norge för att bygga upp trädens försvar mot granbarkborre. En sådan ”vaccination” har i dag ingen praktisk betydelse, men forskarna har fått mycket kunskap om granens försvar. För plantor är det dock betydligt närmare till praktiken.
– Plantan är ett perfekt system för metyljasmonat. Överlevnaden och etableringen är viktigast, och när vaccinationseffekten klingat av kan trädet satsa mer på tillväxt, säger Niklas.