Att odla utan växtskyddsmedel var en av förutsättningarna när David van Alphen de Veer tog jobbet som driftsledare på jordbruket i Fågelsta. Han väljer att se det som en utmaning mer än en begränsning.
För David van Alphen de Veer, är plogen än så länge ett viktigt redskap i gårdens bekämpningsmedelsfria odling. All plöjning görs on-land och med extra breda däck för att minska alvpackningen. FOTO: ANNA ELLSTRÖM
– Ett svenskt glyfosatförbud skulle öka dieselförbrukningen och göra det dyrare att odla, men inte för den skull innebära jordbrukets undergång, tror David van Alphen de Veer, som sedan 2017 är driftsledare på Stockholm Vatten och Avfalls jordbruk.
För att skydda reservvattentäkten Bornsjöns vatten har inga bekämpningsmedel använts i odlingen sedan 2012.
Drivkraft för utveckling
– För mig är glyfosat inget val. Om jag skulle gå runt och gräma mig över det kunde jag lika gärna sluta. Jag ser det i stället som en utmaning att utveckla ett bra koncept, men är långt ifrån färdig, säger David van Alphen de Veer.
Grunden för strategin har varit att med täckdikning och kalkfilterdiken skapa goda förutsättningar för en konkurrenskraftig gröda.
Därtill kommer radhackning och mycket jordbearbetning. Kvickroten hålls i schack genom att kultivera all åkermark efter skörd och senare plöja den.
Konkurrerar ut kvickrot
Konkurrens är en ledstjärna i David van Alphen de Veers odlingskoncept. På åkrar som ska vårsås experimenterar han med att före kultiveringen sprida vårkorn. Som fånggröda har den till uppgift att konkurrera med kvickroten i väntan på plöjningen.
– Jag vill helst att någon gröda hela tiden ska konkurrera med rotogräset, både under och ovan mark. Vi plöjer sent på hösten så att kvickroten inte hinner växa till efteråt. I framtiden skulle jag vilja kunna så en konkurrerande gröda mellan raderna på huvudgrödan, redan under växtsäsongen, säger han.
Om kvickroten blir ett problem används, som sista lösning, svartträda med många bearbetningar.
Radhackning är grunden för gårdens ogräsbekämpning. För att kunna radhacka alla grödor har den åkermark som har för dålig arrondering lagts i träda. FOTO: ANNA ELLSTRÖM
Nytt fokus i sortförädling
David van Alphen de Veer tror att många aktörer behöver engagera sig för att lyckas med en svensk glyfosatfri odling, inte minst inom sortförädlingen.
– Speltvetet är ett exempel på en gröda med en otrolig konkurrerande förmåga som gör att ogräset inte har en chans. Men idag fokuserar man framför allt på höga skördenivåer vid sortutvecklingen. Jag tror att utveckling av mer konkurrensstarka sorter är ett måste för att minska behovet av glyfosat, säger han.
Lantbruket behöver också, enligt David van Alphen de Veer, hjälp med avsättningen för grödor som lämpar sig bättre i en glyfosatfri odling.
– Råg är en fantastisk gröda, så varför har vi inte mer av den i foderblandningarna, undrar han.
FAKTA
Ägare: Stockholm Vatten och Avfall
Verksamhet: 600 hektar åkermark i Bornsjöns avrinningsområde, varav 350 hektar spannmål och 40-50 hektar höstoljeväxter.
Förutsättningar: Jordbruket ska utvecklas med största möjliga hänsyn till vattenkvaliteten i Bornsjön. Inga kemiska bekämpningsmedel är tillåtna.
Övrigt: Jordbruket har 30 hektar skyddszoner och 100 hektar trädor på mulljordar samt ytor som inte fungerar att radhacka.