”Här är de svåra frågorna som måste lösas”

I veckans ledare i Land Skogsbruk skriver Knut Persson att den senaste tidens bränder ställer en mängd med frågor. Brandflyg, kompensation och statliga insatser är några av hans egna svar för framtiden.

Knut Persson, Ledarskribent, Land Skogsbruk
Knut Persson, Ledarskribent, Land Skogsbruk FOTO: BILDBYRÅN/ARKIV

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Skogsbränderna ställer en lång rad frågor till alla inblandade. På en fråga är svaret helt klart: Det behövs brandflyg i Sverige. Det spelar inte så stor roll om planen är ägda av svenska staten eller EU, men de ska vara stationerade i Sverige och ha brandbekämpning i Sverige som sin huvuduppgift.

Planen som kom från Sydeuropa var avgörande för att hålla bränderna i schack. Men det tog några dagar innan de kom hit, och om de hade behövts i sina hemländer hade det helt naturligt gått före.

Det är också klart att den svenska självbilden av att vara ett väl fungerande land har fått en törn. De enskilda räddningstjänsterna drog lärdom av branden i Västmanland och satte direkt in de resurser man hade. Alla som på olika sätt arbetat med att bekämpa bränderna har gjort en fantastisk insats. Men nationellt var ledningsstrukturerna oklara, och statens helikoptrar som drivs av Försvaret och Sjöfartsverket kunde till största delen inte användas.

Ansvarigt statsråd, justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, gjorde under hela krisen ett beklämmande intryck. Allting fungerande enligt honom perfekt, och om det trots allt fanns något problem var det den förra regeringens fel. Ett erkännande att beredskapen kunde ha varit bättre och en ambition att förbättra hade gett ett mycket större förtroende.

Bränderna ställer fler frågor till staten. När ett hus brinner och räddningstjänsten släckt branden är det naturligt att ansvaret övergår till fastighetsägaren. Men när 20 000 hektar skog brunnit och det behövs eftersläckning och kontroller till snön kommer är det inte riktigt samma sak. Det behövs statliga insatser och samordning.

En annan fråga är i vilken mån skogsägarna kommer att bli kompenserade. Det är stora ekonomiska värden som gått till spillo och det dröjer 50 år eller mer innan den nya skogen ger intäkter. Även här har staten ett stort ansvar.

Bränderna ställer också långsiktiga frågor till skogsnäringen. Det kommer rimligen och förhoppningsvis att dröja innan vi får ett lika extremt väder som 2018. Men klimatprognoserna är entydiga, det blir varmare och extremväder blir vanligare. Hur ska skogsbruket förändras för att anpassa sig till ett nytt klimat?

Det har till exempel nämnts att skog med inblandning av lövskog inte brinner lika häftigt. Oavsett vilket resultat skogsnäringen kommer fram till är det viktigt att komma ihåg att det tar mycket lång tid att förändra skogen.

Knut Persson

Ledarskribent, Land Skogsbruk

red@landskogsbruk.se

LÄS MER: Regeringen vill rusta upp brandförsvaret

LÄS OCKSÅ: Debatt: Sverige saknar det bästa verktyget mot skogsbränder