Här går korna på kompost
På Coldstream Farm i USA fungerar lösdriften som en stor kompost. Medan spån och dynga blir till jord ligger korna mjukt utan hasskador, mjölkar mer än tidigare och har lägre celltal än någonsin.
På Coldstream Farm i USA fungerar lösdriften som en stor kompost. Medan spån och dynga blir till jord ligger korna mjukt utan hasskador, mjölkar mer än tidigare och har lägre celltal än någonsin.
När Coldstream farm i Kentucky behövde nytt stall till mjölkkorna landade beslutet på ett system utan liggbås. I april 2016 flyttade korna in i en enkel byggnad utan automatiserad teknik och med ett innovativt liggunderlag - kompostbädd.
Sedan dess har inget varit sig likt. Det tunga, manuella arbetet med skrapning och ströande av liggbås är borta. Korna har blivit av med sina hasskador, tankcelltalet har mer än halverats och produktionen har ökat.
– Effekterna på djurvälfärden har vi fått lite på köpet. Beslutet föll på det här stallet eftersom det löser fosforproblematiken för oss. Förut var vi tvungna att transportera bort mängder av gödsel från gården men nu får vi den i en form som är mer användbar, säger gårdens förman Joey Clark, och förklarar att delar av komposten säljs till en annan bonde i trakten.
Kompostbädden som enbart består av sågspån och dynga kan ligga upp till ett år innan den måste bytas.
– Hur ofta man behöver tömma ut bädden beror på årstid och vad man har för möjlighet att låta den växa på höjden. Sköter man den ordentligt så kan den ligga länge. Det viktiga är att hålla koll på fukt och temperatur samt att luckra upp bädden två gånger dagligen för att få in syre, säger Joey Clark.
– Komposteringseffekten håller själv nere fukten, men man får hålla lite koll på den. Vi siktar på en torrsubstans på 50-55 procent och det man gör är att se till att luftgenomströmningen i ladugården är tillräckligt bra för att transportera bort all fuktig luft.
För luftgenomströmningens skull är stallet byggt med helt öppna sidor och utrustat med flertalet takfläktar. Enligt Joey Clark har det goda stallklimatet också eliminerat den produktionsdipp som korna fick under sommarperioden i det gamla stallet.
MER LÄSNING FRÅN KENTUCKY: De producerar kyckling med öppna dörrar
LÄS MER: Klirr i glasen och i kassan med spannmål som specialprodukt
Konventionell mjölkproduktion.
Mjölkningsystem: Grop med system från Afimilk.
Kor: 130 mjölkande holsteinkor.
Rekryteringsfrekvens: 30 procent.
Fetthalt: 3,9 procent.
Protein: 3,1 procent.
Medelproduktion: 11 340 kilo ECM.
Tankcelltal: 110 000 celler/ml mjölk.
Fullfodermix: 55 procent grovfoder och 45 procent koncentrat. Majssilage, alfalfa, helt bommulsfrö, hösilage samt en färdig spannmålsblandning. Giva på 25 kilo TS per ko.
Antal laktationer: 3,5 stycken.
Kalvningsintervall: 14,4 månader.
Produktionskostnad: Cirka 1,3 kronor per kilo mjölk.
Mjölkpris: 1,4 kronor per kilo mjölk.
Mark: 130 hektar.
Mastitförekomst: 4 kliniska mastiter perioden januari-maj 2018.
Produktionsökning i nya stallet: Cirka 4 fyra kilo per ko och dag.
Klövtrimning: 3 gånger/år för att hålla förekomsten av digital dermatit i styr.