”Hundens år kan bli grisens”
Land Lantbruks medarbetare presenterar sina farhågor, förhoppningar och önskningar inför det nya året – här spanar Johan Sedenius, reporter på Land Lantbruk, om möjligheterna inom svensk utlandsexport 2018.
Land Lantbruks medarbetare presenterar sina farhågor, förhoppningar och önskningar inför det nya året – här spanar Johan Sedenius, reporter på Land Lantbruk, om möjligheterna inom svensk utlandsexport 2018.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Kommer, kommer inte? Det var frågan som inledde min krönika för ett år sedan och undran hos de flesta med anknytning till livsmedel i Sverige. Osäkerheten gällde förstås om det alls skulle bli något av alla högtidliga ord om en nationell livsmedelsstrategi.
Det blev det. Den 20 juni klubbade riksdagen till sist strategin som pekar ut riktningen för svensk livsmedelspolitik fram till 2030.
Under 2018 gäller det att fortsätta genomföra redan presenterade åtgärder. Fler åtgärdspaket och uppdateringar av handlingsplanen lär följa.
Parallellt fortgår arbetet att ta fram regionala strategier. Ungefär hälften av länen har kommit i mål med dokumenten. De ger sällan några braskande rubriker, men spelar stor roll för att nå det nationella målet om ökad svensk livsmedelsproduktion.
Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Mycket riktigt är också export en väsentlig del av livsmedelsstrategin. Från svenskt håll har det gjorts stora ansträngningar för att få till stånd direktexport av griskött till Kina. Kanske kan förhoppningarna om tillträde till den jättelika marknaden infrias Hundens år 2018.
Den svenska livsmedelsexporten hade en stabil utveckling under de tre första kvartalen i fjol. Totalt har regeringen avsatt omkring 50 miljoner kronor på att i år stärka försäljningen av svensk mat utomlands. Bland annat ska exportansvariga tillsättas på de prioriterade tillväxtmarknaderna USA/Kanada, Japan/Sydkorea och Singapore.
På hemmaplan finns det som vanligt flera stora trender som rör sig i delvis motsatta riktningar. Försäljningen av färska vegetariska produkter ökade med hela 52 procent under 2017. Räkna kallt med medvind för vego även i år.
Samtidigt ligger köttkonsumtionen alltjämt på en stabil nivå och Coop, som gärna slår ett slag för vegetariska alternativ, presenterade så sent som för en månad sedan ett samarbete med Ölanda säteri om svenskt kvalitetskött.
Svenskarnas aptit på mat med blågult ursprung visar inga tecken att mattas.
På min önskelista 2018
En valrörelse där partierna lyssnar på motståndaren.
Ett fungerande svenskt järnvägssystem.
Konkreta åtgärder för att bygga upp svensk livsmedelsberedskap.