Inget slår plantskolans fyrtal i ess

Skyltarna med gatunamn i det lilla stationssamhället skvallrar om vart vi är på väg: Klängrosvägen, Clematisvägen och Vildvinsvägen. Det är inte för inte som Essunga plantskola har legat här i 85 år.

– Min farfar Lars sålde äpplen till partihallarna i Göteborg men kom på att det var en bättre affär att sälja själva trädet. Dessutom tyckte farmor Hanna mycket om rosor. På den vägen är det, säger nuvarande ägaren Peter Welin.

”Förstod att jag inte skulle trivas på en bank”

De fyra generationer som hunnit engagera sig i familjeföretaget har alla haft olika ingångar. Peters pappa Lars-Erik och farbror Lennart var och är båda universitetsutbildade inom trädgård och gjorde praktik på utländska plantskolor. Själv är han civilekonom och dottern Carolina Carlsson, 29, har nyligen tagit civilingenjörsexamen i industriell ekonomi.

– Jag förstod att jag inte skulle trivas på en bank eller på en revisionsfirma. Efter ett år på en plantskola i Tyskland var jag redo att ta över huvudansvaret, berättar Peter Welin.

Företaget har steg för steg gått från en traditionell plantskola, dit kunder kommer och handlar, till att huvudsakligen sälja till kommuner, kyrkogårdsförvaltningar, bygg- och entreprenadbolag eller motsvarande för att ge den offentliga miljön liv och grönska. 80–90 procent av omsättningen ligger där.

Gått från 10 till 35 anställda på 30 år

Under de 30 år som Peter Welin lett Essunga plantskola har den gått från 10 till 35 anställda. Merparten arbetar på plats med de cirka 30 000 träden och de totalt 2 500 olika växterna. Peter och de två säljarna, som båda är utbildade landsbygdsarkitekter, reser desto mer.

Medan vi står och pratar kommer tre av de anställda körande med en last av lönnar. Rötterna blottläggs och träden placeras i en rundad ram av hårdplast, så kallad air-pot. De små hålen släpper fram rotsystemet och gör att trädet står stabilare vid plantering.

Många träd odlas på kontrakt utifrån tidsplan

Ungefär 100 liter jordblandning skyfflas ned och lönnarna binds upp för att stå raka. Jorden kommer senare att täckas med sågspån för att hålla ogräset borta och fukten kvar. Träden droppbevattnas.

– De här lönnarna är 9–10 år gamla. Många av träden odlas på kontrakt utifrån en tidsplan när ett visst projekt ska slutföras. För tillfället planerar vi bland annat leverans till ett nytt bostadsområde i Trollhättan, förklarar Peter Welin.

Annars är det lite överraskande uppåt landet som Essunga plantskola står som starkast. Ungefär halva omsättningen härrör från Sundsvall och norröver.

Starka norröver

Förklaringen står att finna på 1960-talet när plantskolan fick besök från Piteå. Hushållningssällskapet där ville beställa från Västergötland eftersom växterna från de skånska plantskolorna inte ansågs tillräckligt härdiga. Våren efteråt rullade ett helt tåg från Essunga till Norrbotten.

– Man kan säga att den del av omsättningen som inte går till offentliga kunder hamnar hos handelsträdgårdar i norra Sverige, säger Peter Welin.

Större delen av intervjun görs i en av företagets senaste tillbyggnader med konferensutrymmen, kontorsdel och matsal. Uthyrning till externa kunder har blivit ytterligare ett ben att stå på. Det är luftiga lokaler där ljusbrunt golv, gröna väggar och vita tak ska symbolisera själva essensen i verksamheten: växtligheten.

Apropå symboler går det inte att undgå Essunga plantskolas logotyp. I stället för träd, buskar och blommar pryds den av ett fyrtal i ess. Förutom ordleken kring ortsnamnet finns det en djupare innebörd, menar Peter Welin. Klöver symboliserar rätt pris, ruter står för snabb och säker service, hjärter är omsorg om såväl kunder som växter. Spader ska slutligen tolkas som arbetet med för att gynna miljö och klimat.

”Då glömmer inte kunden oss”

– Jag får nästan alltid frågor om den. När jag har fått presentera vad den står för har den uppnått sitt syfte, då kunden inte kommer glömma oss, säger Peter Welin.

Dottern Carolina Carlsson, som är utvecklings- och hållbarhetschef, sitter med och lyssnar till berättelser om familjeföretaget som hon förstås har hört förut. Men snart är vi på väg till hennes särskilda hjärtebarn, om uttrycket tillåts. Från och med i år odlar plantskolan i en substratblandning som innehåller egentillverkad biokol.

Cirka 1 200 kubikmeter flis torkas först innan den skruvas in i den panna som efter ett dygn kommer att ha förvandlat flisen den till en årlig produktion på 300 kubikmeter biokol.

Restproduktionen som värmer hela plantskolan kommer som bonus.

– Det började med en inspirerande föreläsning på universitetet i Karlstad. Den ledde mig till ett specialarbete om hur mycket biokol vår kompostvolym skulle kunna generera. 2020 ansökte vi om bidrag från Klimatklivet för att bygga anläggningen, säger Carolina Carlsson.

Utmaning att hitta rätt substratblandning

Biokol binder kolidioxid men gynnar också odlingen. Vatten och näring hålls kvar under längre tid, jorden blir mer porös och det mikrobiologiska livet stimuleras. Utmaningen nu är att hitta en substratblandning som är så väl anpassad som möjligt för respektive art. 

– Vi håller på med tester hela tiden. Nu är vi tidiga med detta men vem vet; om några år kan användningen av biokol vara en avgörande faktor vid offentlig upphandling, spekulerar Peter Welin.