Inflyttad kompetens går till spillo - så vill SLU lösa kunskapsslöseriet

Stor del av den utbildning och kunskap som kommer in i landet tas inte till vara. Nyligen sammanställda siffror från SCB visar att bara hälften av de högutbildade som invandrat till Sverige, har ett jobb som matchar utbildningen.

Gröna näringar har stora behov av utbildad arbetskraft, men det har saknats system för att fånga upp nyanlända akademiker med grön utbildning. Utbildningsprogrammet SLU Alnarp Mentor är nyligen avslutat. Med en rapport där man sammanställt projektets samlade erfarenheter, hoppas universitetet locka fler utbildare att starta liknande program.

Ville ta till vara kunskap

Pilotprojektet riktade sig till nyanlända med utbildning och erfarenhet inom livsmedel, trädgård eller lantbruk. Genom programmet ville man ge deltagarna en väg in i branschen och bättre ta tillvara kunskap och nya synvinklar.

– Programmet har flera delar. I utbildningen ingick bland annat entreprenörskap och marknadsföring, men även den forskning vi bedriver på Alnarp, säger Lena Johnson som är biträdande projektledare för satsningen.

På eftermiddagarna fick deltagarna språkundervisning i svenska.

– Vi försökte hålla kontakten kring vad vi jobbade med så att vi kunde förbereda och arbeta parallellt med de olika ämnena och språket.

Några av deltagarna hade redan gått SFI (svenska för invandrare) och några stod i kö för att börja. Konceptet med integrerad språkundervisning visade sig fungera väldigt bra.

– Språkstödet var väldigt uppskattat alla deltagarna blev mycket bättre på svenska samtidigt som de fick stora nätverk.

Enligt SCB:s undersökning är just avsaknaden av nätverk och kontakter en av anledningarna till att marknaden går miste om så mycket kunskap och kompetens.

Träffade företagare på Borgeby

Redan precis i början av utbildningen gav man sig ut på exkursion till Borgeby Fältdagar.

– Vi kände ju inte varandra än men kunde mötas i våra gemensamma intressen. Det var väldigt lyckat.

På mässan fokuserade man på hortikultur, men gav också deltagarna uppgifter att lösa.

– De fick i uppdrag att kontakta två företag var och göra små intervjuer. Då fick de möjlighet att ställa frågor de ville ha svar på och öva sig på att kommunicera på svenska inom sina områden.

Meningsfull sysselsättning

Under utbildningens gång fick deltagarna själva komma med förslag på vilket område de var intresserade av att titta närmare på i kontakt med ett företag.

– Alla företag var inom livsmedel, både produktion och rådgivning. En fick till exempel kontakt med ett svampodlingsföretag, säger Lena Johnson.

Många av deltagarna gick vidare till anställning eller praktik, vilket var ett av målen. Varaktig och meningsfull sysselsättning är en viktig faktor för integration.

Rapporten kunde man sammanställa genom medel från Formas och nu är förhoppningen att den ska sprida sig och att fler liknande utbildningar startas.

– Vi har inte planerat att göra föreläsningar, men vi är öppna för diskussion om det skulle komma förfrågningar, säger Lena Johnson.

LÄS MER: SLU topp tre i världen 2019

SCB:s UNDERSÖKNING

Enkätunderökningen ”Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda” utfördes hösten 2018.

De tillfrågade skulle uppfylla följande kriterier:

– Utrikesfödda

– I åldern 25–64 år

– Minst treårig eftergymnasial utbildning

– Invandrat till Sverige 2006 – 2017

I undersökningen ingick även en mindre grupp inrikes födda personer i åldern 25–64 år med minst en treårig eftergymnasial utbildning.