Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Jobb innan examen - därför är det smart att plugga klart

När det är ont om arbetskraft i gröna näringar kan ungdomar erbjudas riktigt jobb redan innan de är klara med gymnasiet. Men det gör stor skillnad att hålla ut till studenten.

– Kunskap är kul och kunskap är faktiskt makt också, säger Hedda Pålsson, Lantmästarstudent och kårens ordförande på SLU Alnarp.

 Hedda Pålsson är själv lantmästarstudent på SLU i Alnarp.
Hedda Pålsson är själv lantmästarstudent på SLU i Alnarp. FOTO: Privat

Många av naturbruksutbildningarna har gott om praktik i läroplanen. Ofta kan det även leda till extrajobb på helger och lov.

Vad gör man om man blir erbjuden att fortsätta jobba efter sommarlovet trots att det är ett år kvar till examen?

– Det kan kännas som att man tackar nej till det enda erbjudande man har, men att utbilda sig färdigt ger många fler möjligheter. Jag kontaktas hela tiden av stora företag som vill komma och föreläsa och knyta kontakter med studenterna, säger Hedda Pålsson.

Riktigt jobb efter gymnasiet

På Lillerudsgymnasiet i Värmland upplever man att de flesta arbetsgivare vill att eleverna ska ta gymnasieexamen.

– Jag frågade nio elever hos oss, och bara en hade erbjudits att få riktigt jobb innan examen. De får ofta sommarjobb, men blir inte anställda förrän de gått ut, säger Per Mogren, samordnare för inriktningen lantbruk.

Viktiga certifikat

Sista året är fokus på fördjupning, bland annat certifikat för exempelvis heta jobb, arbete på väg, arbete med växtskyddsmedel och så vidare.

– Jag upplever att även våra skoltrötta elever kämpar på för att i alla fall få med sig alla de praktiska delarna.

Lägre lön

Utan gymnasiebetyg är man helt beroende av meriter från tidigare tjänst. Det kan också innebära en lägre lön.

– Det är ju en kostnadsmässig fördel för arbetsgivaren att de slipper stå för utbildningen, säger Per Mogren.

Även om vidareutbildning känns helt otänkbart mitt i gymnasiet, kan målen förändras.

– Det är bara att jobba på tills du känner dig redo, man behöver inte börja direkt, säger Hedda Pålsson.

Mer klart ger fler val

Hon tycker att man ska passa på att göra klart så mycket man kan under gymnasietiden, för att få fler valmöjligheter.

– Så att man inte står där om tio år och känner att man missat. Att plugga till lantmästare är inte alls som gymnasiet. Allt vi läser känns väldigt relevant och går att använda praktiskt. Dessutom får man ett nätverk med kontakter inom många olika områden, både andra studenter, företag och arbetsgivare.

Det var nog få som missade studenternas grillaktion med svenska råvaror i samband med SLU:s öppna hus nyligen.

– Man får en plattformför att synas och höras. Kunskap är kul och kunskap är makt.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

LRF-STÄMMA 2019
Jordbruket tar sig in i EU-debatten
lantbruk

Jordbruket tar sig in i EU-debatten

Jordbruket börjar spela en större roll i den svenska EU-debatten, men det är bara bönder som bryr sig om CAP konstaterar DN-journalisten Johar Bendjelloul, på LRFs riksförbundsstämma.

Till toppen