Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Jobb-Karriär 24 september

Tolv gårdar ska underlätta insteget för nyanlända på arbetsmarknaden

I höst startar Hushållningssällskapet ett projekt som ska underlätta för nyanlända att få in en fot på svensk arbetsmarknad. Projektet genomförs på tolv gårdar runt om i Sverige och finansieras av Jordbruksverket.

 Christer Yrjas, projektledare på Grön Arena på Hushållningssällskapet.
Christer Yrjas, projektledare på Grön Arena på Hushållningssällskapet. FOTO: Hushållningssällskapet

Hushållningssällskapet har tidigare jobbat med att få ut nyanlända i de gröna näringarna, bland annat tillsammans med Arbetsförmedlingen under 2015 då det kom många nyanlända. Det visade sig då att flera inte var redo att klara av ett arbete – de var för traumatiserade av krigsupplevelser.

Nu testas ett nytt projekt på tolv av Hushållningssällskapets så kallade Grön Arenagårdar och där SLU Alnarps rehabsträdgård har stått som modell. Under 8-12 veckor får fyra deltagare komma till en gård som har både djur, odling och natur runt knuten.

– På en Grön Arenagård blir man sedd som en individ och inte någon som bara handläggs på Arbetsförmedlingen. Tanken är att personen ska få känna gemenskap och få ta hand om djur och odling. Djur är viktiga pusselbitar, de är ganska kravlösa vilket kan vara skönt för den som inte mår så bra. Med hjälp av arbetet på gården kan personen bygga upp sin självkänsla och komma ifrån sitt utanförskap, säger Christer Yrjas, projektledare för Grön Arena på Hushållningssällskapet, som ser projektet som ett förstegsarbete som ska underlätta för deltagarna att komma vidare till studier eller ut på arbetsmarknaden.

Grön Arena startade i Värmland 2006 och sedan 2013 finns konceptet på cirka 80 gårdar i hela landet. 

Vilka krav ställs på en Grön Arenagård?

– Det ska finnas trädgårdsodling och minst två slags lantbruksdjur – ofta är det får, höns, gäss och ankor, djur som det är lättare att ta hand om. De flesta är små gårdar. Med gården som bas jobbar man med social omsorg. Vi brukar uttrycka det med att de som kommer till gården får vårda i stället för att vårdas – man får ta ansvar, till exempel att ha hand om utfodringen av djuren.

Vilken typ av ekonomisk ersättning kan gården få?

– När det gäller personer som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är det oftast kommunerna som betalar för platserna. Om det handlar om personer med utmattningssyndrom kan det vara Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. I det nya projektet som Grön Arena deltar i är det Jordbruksverket.

– Allt bygger på ett seriöst företagande. Vi brukar säga att det krävs två grundläggande saker: 50 procent hjärta och 50 procent plånbok. Man måste tycka om människor och göra skillnad. Många ger 100 procent men tar inte betalt. Då orkar man inte i längden. Man måste få rimlig ersättning för nedlagt arbete.

FAKTA: Integrationsprojektet och Grön Arena

Projektet genomförs av Hushållningssällskapet ,HS, och tolv Grön Arenagårdar, från Skåne till Västerbotten. Deltagarna, fyra stycken på varje gård, deltar minst åtta veckor.

För att bli klassad som en Grön Arenagård krävs en utbildning på sex dagar som HS håller i. Gården ska ha minst två typer av lantbruksdjur exempelvis häst, kanin, får, höns.

LÄS MER: Stöd till ny generation av prisat hästplåster

Relaterade artiklar

Till toppen