Kasta inte 70 års erfarenhet på tippen
Våra mödrar och fäder som verkat i skogen skulle rotera i sina gravar om de hörde argumenten om att låta skogen stå, skriver Mats Blomberg.
Våra mödrar och fäder som verkat i skogen skulle rotera i sina gravar om de hörde argumenten om att låta skogen stå, skriver Mats Blomberg.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det finns ett begåvat talesätt om att när man förtöjer en båt för natten ska man göra det som om det skulle bli storm. Skogen behöver också säkras upp mot stormar och andra kriser. Skogsnäringen beskylls ibland för vänskapskorruption och för att inte leva upp till lagar och förordningar. Vi avverkar på bekostnad av biologisk mångfald, människors rätt att vistas i naturen, samernas möjligheter att bedriva renskötsel... Listan kan göras lång. Skogsägare, skogsanställda och entreprenörer är dagens marodörer. Hur har det blivit så här?
Vårt land har sedan mitten av 1800-talet haft en omfattande skogsexport som bidragit till vårt välstånd. Vi har skött och hushållat med en skogsresurs vi alla är beroende av.
Vår skogsvårdslag kom till redan 1903. Skogen har byggt Sverige - från skogsbete till textilmassa. En resa som många länder givetvis är avundsjuka på. Ska vi inte fortsätta använda skog för att bygga hus, tillverka blöjor och miljöförpackningar? Eller har vi blivit så urbaniserade och godtrogna att till och med debattörer och riksdagspartier på allvar tillåter sig att tro att vi ska övergå till ett extensivt skogsbruk och låta skogen stå ”för klimatet”?
Nej, 70 års erfarenhet och kunskap om hyggesbruk kastar man inte på soptippen. Hyggen kan modifieras, öppnar landskapet och skötseln kan vara ansvarsfull med stor social och biologisk hänsyn. För oss med rötterna i skogen och skogsindustrin ter det sig inte bara ansvarslöst utan rentav ofattbart att vi inte ska ta vara på den koldioxidupptagande resurs som skogen är.
Våra mödrar och fäder som verkat i skogen skulle rotera i sina gravar om de hörde argumenten om att låta skogen stå. Vad ska vi ersätta oljan med? Vad ska vi äta om landet stängs av? Om elen försvinner över en natt? Kriget i Ukraina har fått oss att fundera. Miljörörelsen negligerar ofta att skogen genererar hundratals miljarder i exportvärde årligen. Det som över decennier till stor del finansierat vård, omsorg och skola.
Man framhåller att 60 procent av skogen kalavverkats sedan 1950-talet. Ja, vi har ersatt den med ny växande skog. Monokultur säger en del. Låt skogsägarna ha sin frihet under ansvar så skapas mångfald och blandskogar per automatik. Skogsägarföreningarna organiserade landets bränsleförsörjning under andra världskriget.
Skogsägarna tar ansvar när det gäller. Förtöj för storm och ofred. Använd och bruka skogen.
Mats Blomberg, aktiv senior
LÄS MER: Nu tryter tålamodet i skogen