Att företag klimatkompenserar genom återplantering av träd och då hävdar att de minskar sitt miljöavtryck är en sanning med modifikation. Kritikerna pekar på flera frågetecken kring de trädprojekt som bland annat Arla och hamburgerkedjan Max valt att stödja.
Enligt kritikerna är det är inte så enkelt att klimatkompensera bara genom att plantera träd som ska binda koldioxid. FOTO: ISTOCK
Direktiven från mejeriföretaget är tydligt: Alla ekologiska Arlagårdar i Sverige ska kartlägga sin klimatpåverkan och ta fram en plan för hur den ska minskas. I dag använder samtliga gårdar förnybar el och ska senast 2022 köra med 100 procent fossilfritt bränsle.
Bara återplantering räcker inte
För de utsläpp som företaget ännu inte kan få bort klimatkompenserar man genom certifierade projekt i andra delar av världen. En del av det sker genom nyplantering av skog i länder i Afrika och Sydamerika.
Men det är inte så enkelt att klimatkompensera bara genom att plantera träd för att binda kol, enligt olika forskare som Dagens Nyheter har intervjuat.
Osäkra effekter
Kritiken går främst ut på att man sällan låter återskogning ske naturligt, vilket är det bästa sättet för att träden ska binda koldioxid. I stället planteras stora monokulturer av snabbväxande, ekonomiskt lönsamma trädarter i länder som till exempel Brasilien.
Beräkningarna om hur mycket koldioxid som binds av träden är också osäkra, samtidigt som lokalbefolkningen som planterar och sköter skogen inte får tillräckligt betalt, säger forskarna till tidningen.
FOTO: ISTOCK
Arla anser att de klarar kontrollen
Arla, som nyligen lanserade ekomjölk med texten "Netto noll klimatavtryck", säger att alla utsläpp av växthusgaser som är kopplade till produkterna kommer balanseras med handlingar för att motverka koldioxidutsläpp i motsvarande mängd.
Enligt Caroline Starck, kommunikationsdirektör på Arla, är klimatkompenseringen grundligt genomarbetad.
– När det gäller själva projekten samarbetar vi med Zero Mission och vi har valt projekt som både binder koldioxid och motverkar utsläpp av bundet kol. Det är viktigt att projekten bidrar till social och ekonomisk utveckling lokalt, och att den finns en tydlig process för att följa och utvärdera resultat. Projekten motsvarar de rekommenderade områdena i ISO-standarden för klimatkompensation och de genomförs med lokalt förankrade organisationer och är certifierade av välkända parter som Plan Vivo och Gold Standard.
– De konsumenter som vill köpa en klimatneutral ekologisk mejeriprodukt kan vara säkra på att vi har gjort detta enligt alla regler som finns, skriver hon i ett mejlsvar till Land Lantbruk.
Anmälda för vilseledande reklam
Samtidigt har företaget fått över 100 anmälningar till Konsumentverket - anmälarna anser att Arla använder sig av vilseledande marknadsföring, eftersom utsläppen för deras ekologiska mjölk inte har noll klimatavtryck.
– Det stämmer att det kommit in drygt 100 anmälningar till Konsumentverket. Vi har begärt ut dem men inte fått dem ännu. Hursomhelst är det uppenbart att det finns ett stort engagemang för klimatet och för att klimatberäkningar och klimatkompensation ska gå rätt till. Det tycker vi är väldigt bra.
Kompenserar hela vägen
När det gäller uträkningen bakom kampanjen netto noll klimatavtryck har Arla anlitat en extern expert på dessa frågor, U & We. Uträkningen, som är genomförd enligt ISO Standard 14021 för Klimatneutralitet, ISO 14067 och Greenhouse Gas Protocol, är i sin tur granskad och reviderad av revisionsbyrån EY.
– Vi kompenserar hela vägen från ko till konsument, inklusive gård, mejeri, transporter, kyldisken i butiken, och konsumentens resa till affären, skriver Caroline Starck.
Mängden träd måste utökas
Max Burgers AB har klimatkompenserat med trädplantage och låtit plantera över 2 miljoner träd i ett projekt i Uganda sedan 2008.
– Det enda sättet som finns i dag för att binda koldioxid från atmosfären, som är både tredjepartsgranskat och certifierat, är trädplantering. Det är lätt att ha olika invändningar men utan att öka mängden träd i världen ser det just nu inte ut att gå att klara 1,5-gradersmålet. Jag blir matt av alla försök att kritisera träden eftersom de just nu är det bästa vi har, säger hållbarhetschefen Kaj Török till Dagens Nyheter.