Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 3 februari

Astrenius Widerström: ”Sluta gnäll och gör något i stället”

En kooperation, organisation eller ett politiskt parti blir inte mer än personerna som engagerar sig i den. Om du inte gillar det som görs är det dags att sluta gnälla. Gör något åt saken i stället, skriver Emilia Astrenius Widerström.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 ”Man kan gnälla sig helt slut på politiken, tekniken, lönsamheten och så vidare. Men det jag lärt mig hittills i livet är att det antagligen inte hjälper ett dugg, mer än att man drar ned andra i sin pessimistiska syn”. Det skriver Emilia Astrenius Widerström i sin krönika.
”Man kan gnälla sig helt slut på politiken, tekniken, lönsamheten och så vidare. Men det jag lärt mig hittills i livet är att det antagligen inte hjälper ett dugg, mer än att man drar ned andra i sin pessimistiska syn”. Det skriver Emilia Astrenius Widerström i sin krönika.

Visst kan vi skratta åt dem som uttalar sig om att det mesta kommer att gå åt helvete. Att människor kan vara pessimistiska inför det mesta och dessutom hela tiden hinna uttrycka det kan vara irriterande jobbigt. En riktig energitjuv samtidigt som du kommer på dig själv med att bli arg.

Det gnälls på fikarasten, i telefonsamtal, på Facebook och i andra forum. Ibland lider både ögon och öron av allt negativt tyckande och hopplöshet som verkar uppenbara när någon vet bättre eller anser sig ha större kunskap än dem som beslutar. Eller helt enkelt utropar ”Det går aldrig”.

Jag har extremt svårt för gnäll. Det spelar nog ingen roll om det är ens egen treåring som vägrar borsta tänderna eller en fullvuxen person som gnäller på att LRF som organisation inget gör något åt en specifik fråga. Gnäll som helt enkelt grundar sig i missnöje över att saker inte blev som man tänkt sig. Annat gnäll går ut på att förminska någon annans åsikt.

Bilden av gnälliga bönder sitter i ganska starkt. Dock ser jag att den klick som verkligen lever upp till benämningen ”gnällig bonde” är en krympande skara. Tack och lov!

Missförstå mig inte när jag talar om gnäll. Det är stor skillnad på att ha en konkret åsikt, och kanske till och med föreslå en åtgärd, jämfört med att kritisera allt andra gör.

Vi lever i en tid med många utmaningar, som att gå upp mitt i natten på robotlarm eller att tycka att livsmedelsstrategin är helt värdelös. Man kan gnälla sig helt slut på politiken, tekniken, lönsamheten och så vidare. Men det jag lärt mig hittills i livet är att det antagligen inte hjälper ett dugg, mer än att man drar ned andra i sin pessimistiska syn och kanske själv känner sig stärkt för stunden.

Om vi ska prata och känna framtidstro, och kunna förmedla det till yngre, måste vi lära oss att en förändring inte kommer genom att man gnäller sig till den. Det blir inte automatiskt någon kompetensförsörjning för att du tycker att unga är lata eller att det inte finns några bra medarbetare lediga. Det blir ingen ändring på att gårdar läggs ned för att ingen tar vid. Historiskt sett har gnäll inte varit någon framgångssaga.

En kooperation, organisation eller till och med ett politiskt parti blir inte mer än de personerna som engagerar sig i den. Om de inte delar din livsåskådning är det dags att sluta sitta i publiken. Spotta i nävarna och göra något åt saken.

Emilia Astrenius Widerström,

Ordförande LRF Ungdomen

LÄS MER: ”Nakenkalender ökade inte lusten av köpa en maskin”

Relaterade artiklar

Till toppen