Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 30 maj 2018

Björn Folkesson: Risk för låg hektarskörd om inte regnet kommer

Hur mycket solen har förstört av den tilltänkta mängden vete är det ingen som vet. Alltså säljs ganska lite före skörd, vilket gör tillgången än mindre. Det skriver råvaruexperten Björn Folkesson i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Björn Folkesson, råvaruexpert och lantbrukare på Öland.
Björn Folkesson, råvaruexpert och lantbrukare på Öland. FOTO: Ann Lindén

Vete. Italien i centrum och Svarta Havet i periferin. Vi fick ett nytt högsta när Matif öppnade vid klockan 11 i tisdags svensk tid. Bland annat nådde vetet 190 euro per ton när det gäller leverans i december 2018.

Den torkoro som startade i USA har nu förflyttas till landskapen norr om Svarta havet, men i ännu högre grad har det stora eurofallet fått köparna att rikta blickarna mot EU och då särskilt hamnen i Rouen. Därifrån lastas väldiga mängder ut ur EU.

Italien går mot nyval eftersom stark majoritet saknas och det här kan försvaga tilltron till landets finanser, nu och i framtiden. Så länge det var lugnt i landet och övriga EU verkade stabilt var värdet på en euro 1,24 gånger en US Dollar. Nu ger samma räkneoperation 1,16 och det är inte säkert att vi sett botten än.

Det politiska läget i Italien beskriver Expressens krönikör Jennifer Wegerup som att folket inte sympatiserar med eliten utan istället blir det EU som styr för att rädda valutan. Hur komplicerat ett tillstånd kan bli, blir ju lättbegripligt när fransk veteexport förstås gläds över de italienska svagheterna. Men i gengäld vill ju EU framstå som starkt inklusive Italien.

För oss svenska bönder är det väl bara att tacka och ta emot. Jag tror att den som vill sälja vete i dag erbjuds priser på minst 12 öre mer än i fjol. Vad som också späder på veterallyt är att många bönder avstår att sälja på rot eftersom att kontrakten ska fyllas med fysisk vara, och hur mycket solen har förstört av den tilltänkta mängden är det ingen som vet. Alltså säljs ganska lite före skörd, vilket gör tillgången än mindre.

Så känner jag själv också. Det kanske inte kommer något regn av betydelse före skörden och då hamnar jag på verkligt låg hektarskörd! Vi kommer att se fält med för mycket kvävegödsling och för lite, och även om det är gödslat så tas inte gödningen upp i brist på regn.

Olja. Här är prisfallet stort. Saudi-Arabien och Ryssland har planer på att öka utvinningen och det är för tillfället lugnt vad gäller Irans eventuella kärnvapen eller deras benägenhet att utveckla dessa.

Gödning. Vi är visserligen bara i maj, men ännu har inte veteprisuppgången dragit med sig kvävet i form av N 27. Årets gödningsbeslut kommer säkert att bli en fråga kring euroutvecklingen och det mesta tyder på att vi får betala minst 10 procent högre kvävekostnad än i fjol. Det kan också bli så att många bönder har vete kvar i lager i stället för utspritt med rådande torka.

Raps. I år hänger inte raspen med vetet – varken i pris eller mängd, för vi har läst om mängder av rapsbaggar och eventuellt andra insekter också. Den vanliga tumregeln om att vete gånger två = raps ger ett raps på 3,80 kronor och där är vi definitivt inte.

Vi är på väg in i en tankemiljö där vi hoppar mellan vetepriset som stiger och torkan på de egna fälten, och där hopar sig bekymren på allvar.

LÄS MER: Folkesson: ”Det ser hyfsat ut för våra kor och odlingar”

Relaterade artiklar

Till toppen