Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 8 september

”Bygg nytt utanför städerna”

På landsbygden finns potential, både för kommersiella aktörer och för banker som vågar tänka långsiktigt, skriver Lars-Anders Johansson i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jordbrukslandskapet vid Övre Kaxås, Jämtland.
Jordbrukslandskapet vid Övre Kaxås, Jämtland. FOTO: Jan Sch tzer/N/TT

Det kostar lika mycket att bygga ett hus på landsbygden som att bygga det i någon av de överhettade storstadsregionerna. Den som bygger ett hus i glesbygd kommer dock inte att kunna räkna med att få tillbaka sin investering, eftersom huspriserna är så mycket lägre. Det vet bankerna och är därför ofta ovilliga att låna ut pengar till nybyggnadsprojekt i områden där bostadspriserna är låga.

Många svenskar, inte minst unga familjer, drömmer om en livsstilsförändring där de kan lämna staden och dess skyhöga kvadratmeterpriser, för att komma närmare natur och friluftsliv. Under pandemin har både arbetstagare och arbetsgivare fått upp ögonen för hemarbetets möjligheter.

Men medan småhuspriserna i städerna når nya rekordnivåer är det likväl svårt att få tag i ett hus på en plats huspriserna är låga. Låga värderingar gör att människor är mindre benägna att sälja de fastigheter de har. Den som ärvt en släktgård som värderas lågt kanske hellre behåller den och använder den som sommarstuga någon vecka om året, än gör sig besväret att sälja den till ett lågt pris. Samma sak med den som köpt en skogs- eller lantbruksfastighet och fått några boningshus på köpet.

Många avfolkningsbygder lider mer av brist på tillgängliga bostäder än av brist på arbetstillfällen. När antalet permanentboende når en smärtgräns tenderar kommunen att tycka att underlaget för byskolan är för litet, varvid den läggs ned. Sedan lägger lanthandeln ned, därefter bensinstationen. Sist dras busslinjen in. Allt detta har naturligtvis också sin påverkan på prisutvecklingen i området.

I den lilla byn Kaxås i Krokoms kommun drogs man med samma problematik som många andra små byar runtom i landet. När skolan hotades av nedläggning bestämde sig några eldsjälar, med finansiell uppbackning av finansmannen Dan Olofsson, för att vända utvecklingen. Genom att bygga nya hus i vackra omgivningar har man på två år lockat runt 30 familjer att bosätta sig i den lilla jämtländska byn. Inflyttningen har dragit upp värderingarna även på övriga hus i trakten, till närmare det dubbla.

 Lars-Anders Johansson, författare och journalist
Lars-Anders Johansson, författare och journalist

Alla byar har inte en framgångsrik affärsman som är beredd att göra stora investeringar i nybyggda bostäder, men många byar borde kunna dra lärdom från experimentet i Kaxås. Såväl utflyttning som inflyttning, värdeminskning och värdeökning, är självförstärkande. Det är lika dyrt att bygga ett hus på landsbygden, men det är mycket billigare att köpa en tomt. Här finns potential, både för kommersiella aktörer och för banker som vågar tänka långsiktigt. Det går att bygga nytt, även utanför städerna.

Lars-Anders Johansson, författare och journalist

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen