Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 11 december 2020

”Det är trots allt vi konsumenter som har makten”

Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, ger förslag på nya bonussystem för matbutikerna. Hon är inte nöjd med det nya system som en av kedjorna nyligen presenterade och föreslå något hon tycker är bättre.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen.
Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen. FOTO: IStock

1. Bonus för svenska livsmedel.

I Sverige är vi endast 50 procent självförsörjande, vilket inte märks i fredstid och när transportsystemen fungerar. Men det kan bli väldigt påtagligt vid en kris. Svenskproducerade livsmedel är en säkerhet för befolkningen om gränserna skulle stängas. Men de är också säkra och etiska bland annat tack vare vår goda djuromsorg och vår låga antibiotikaanvändning.

2. Bonus för närproducerat.

Närproducerade livsmedel har samma fördelar som svenskproducerade, men med mervärdet att det är ännu kortare transporter och att det gynnar bygden lokalt och skapar arbetstillfällen.

3. Bonus för viltkött.

Bara vildsvinens skador beräknas till att motsvara 1,375 miljoner matkassar redan innan grödorna lämnat åkern. Dessutom ökar vilttrafikolyckorna för varje år.

4. Bonus för mat efter säsong.

Att äta efter säsong är näst intill en förutsättning om man ska kunna äta svenskt och närproducerat (förutom det som kan frysas, torka, lagras och konserveras). Att äta efter säsong i december innebär förutom mjölk, kött, fisk och ägg även äpple, blomkål, kålrot, broccoli, grönkål, brysselkål, jordärtskocka, lök, salladskål, morötter, palsternacka, potatis, persiljerot, purjolök, kålrot, rotselleri, kålrot, savoykål, vitkål och stjälkselleri. Många av dessa livsmedel passar fint in på julbordet.

5. Bonus för varor med kort datum.

En tredjedel av all mat världen över slängs. Matsvinn sker i hela livsmedelskedjan, från åkern till kylskåpet. Det kan handla om skadade förpackningar, för stora mängder mat som lagas i storkök, brist på planering i hushållen, och i affärerna handlar det främst om passerade bäst-före-datum. Men visst är det fler än jag som konsumerat utgången mjölk eller gamla ägg utan att märka någon skillnad?

Mina förhoppningar och tro på att någon i livsmedelkedjan kommer att läsa denna krönika och applicera mina förslag på ett nytt bonussystem är ganska små, men det är trots allt vi konsumenter som har makten. Bonus eller ej, det som efterfrågas av konsumenterna köps in, och det som efterfrågas av butikskedjorna kommer att produceras ute på gårdarna.

God jul med svensk mat på tallriken!

Elisabeth Hidén, ordförande LRF UngdomenLÄS MER: ”Det största klimatproblemet med svenska bönder att vi inte är fler och inte producerar mer”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen