Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 14 april

”Det lär dröja innan vi äter insekter”

Säga vad man vill om labbodlat kött, alger och ätbara insekter, men det är långt kvar innan det kan föda världen. Det skriver Lena Johansson i veckans krönika.

FOTO: Ann Lindén

Det pratas mycket om framtidens mat just nu. Med hänsyn till miljön och klimatet uppmanas vi att ändra våra matvanor och sluta äta kött och potatis. Kött och mejerivaror anses av många vara ett hot mot vår framtid. Istället ska vegetabiliska proteiner mätta oss. För dem som trots allt kräver animaliskt protein rekommenderas insekter och larver.

När Ica presenterade en rapport om maten om 100 år trodde de flesta att maten i framtiden skulle produceras i städerna, så kallat urbant jordbruk. 20 procent av våra livsmedel skulle komma från stadsodlingar på tak, i källare och från speciella insektsfabriker i städerna. Bristen på åkermark och strävan efter att minska transporterna hade tvingat stadsborna att producera en stor del av sin egen mat.

Men det är nog fler än jag som är kritisk mot den framtidsvisionen.

I Sverige råder igen brist på mark – utom möjligen i städerna – och det återstår mycket innan det går att bedriva lönsam livsmedelsproduktion på tak och i källare. Svenskt jordbruk är också ett av världens mest hållbara och jobbar aktivt för att lösa de utmaningar det ställs inför.

Den nya digitala tekniken har nått även lantbruket och livsmedelsindustrin. Det kallas för agtech respektive foodtech och de engelska förkortningarna får det att låta som om det vore något helt nytt. Men teknikutveckling inom jordbruket är verkligen inget nytt. Tvärtom är jordbruket en av de branscher som gått igenom den största teknikrevolutionen de senaste 100 åren. Från oxdragna kärror till självkörande traktorer, från handmjölkning till mjölkrobotar, från skäppa till gps-styrd precisionssåmaskin.

Det som också ofta glöms bort i diskussionerna om framtidens mat är att även odling i städerna kräver utrymme, energi och kunskap. Det behövs många övergivna källargångar, uppodlade parker och platta tak för att en stad med 100 000-tals innevånare ska kunna föda sina invånare. Och även hydroponiska odlingar i underjorden måste ha energi till belysning och värme för att kunna växa.

Det är bra att forskningen inom jordbruks- och livsmedelsområdet ligger långt fram, och att intresset för odling sprider sig. Men de nya metoderna är än så länge bara spännande försök. Därför kan det vara nyttigt att påminna sig om att traditionellt, beprövat jordbruk kommer att föda världen lång tid framöver.

Lena Johansson,

Chefredaktör Land Lantbruk

LÄS MER: Insektsföretagen startklara när framtidens mat blir laglig

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen