Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 11 november

”Det största klimatproblemet med svenska bönder att vi inte är fler och inte producerar mer”

Det är dags att sluta blanda ihop kött med jordens undergång och lantbrukare med miljöförstörare. Alla människor behöver äta, så långt är de flesta överens. Det skriver Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen i veckans lantbrukskrönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Elisabeth Hidén,vordförande LRF Ungdomen.
Elisabeth Hidén,vordförande LRF Ungdomen. FOTO: Astrid Hidén

Behovet av mat gör att de utsläpp som uppkommer när livsmedel produceras är mer eller mindre nödvändiga. När det kommer till frågan om vilken mat och varför går åsikterna isär. Självklart får man äta vad man vill, men hur påverkar valen klimatet?

Den svenska livsmedelsproduktionen är klimateffektiv. 60 procent av svenskens klimatpåverkan när det kommer till livsmedel är från mat vi importerar. Importerad mat står även för 83 procent av antibiotikaanvändningen, 75 procent av herbiciderna, 88 procent av fungiciderna och 97 procent av insekticiderna. Dessa siffror är tydliga – debatten borde handla mer om hur det produceras än vad vi äter, oavsett kostval.

För att ha ett klimateffektivt och hållbart jordbruk behövs en bra växtföljd, friska djur, kunniga lantbrukare och kloka konsumenter. För klimatets skull måste lantbruket utvecklas, inte avvecklas. Att helt utesluta animalier är något som uppmuntras i flera olika fora, bland annat i nyhetsinslag på TV, rikstäckande tidningar och kommentarsfält på Facebook. Skribenter och redaktioner verkar ha missat kretsloppet.

Vi odlar vall där djur kan beta vilket bidrar till biologisk mångfald. Djuren har dessutom en fantastisk förmåga vi människor saknar, de kan omvandla gräs till kött och mjölk. Vallen ger god markstruktur, behovet av växtskyddsmedel minskar och kol binds i marken. Djur som inte har förmågan att idissla kan äta den spannmål som inte har rätt kvalitéer för att bli människoföda. Det innebär att vete som inte håller rätt falltal, havre som inte håller kvalité för grynhavre eller korn med spruckna kärnor har möjlighet att förädlas av djuren och bli till kött och ägg med viktiga proteiner för människor. Den spannmål som varken kan gå till humankonsumtion eller fodersäd blir energispannmål och kan på så sätt ersätta fossila bränslen. Gödseln från djuren används sedan på åkern så att näringen kommer tillbaka. Men användningsområdet är bredare än så, det kan till exempel bli biogas – även det något som kan ersätta fossila bränslen.

Nästa vecka, vecka 47, har LRF sin hållbarhetsvecka. LRF Ungdomen ska då belysa matens roll för klimatet. Under hashtagen #KliMaten kan ni se och lägga ut bilder på måltider helt lagade av svenska råvaror. För som livsmedelsproduktionen globalt ser ut idag är det största klimatproblemet med svenska bönder att vi inte är fler och inte producerar mer.

Elisabeth Hidén,

ordförande LRF Ungdomen

LÄS MER: Det som ägs av alla tar ingen hand omLÄS MER: Stöd bönderna att bekämpa hungern

Relaterade artiklar

Till toppen