Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 23 september

Elisabeth Hidén: ”Jorden går inte under om du äter en bit svenskt kött”

Debatten om de gröna näringarna har ofta ett storstadsperspektiv. Och politiken utgår från storstadens förutsättningar, även om den påverkar hela landet, skriver Elisabeth Hidén i sin krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Elisabeth Hidén är ordförande i LRF Ungdomen och menar att jorden inte går under för att du äter en bit svenskt kött, problemet är mer komplext än så.
Elisabeth Hidén är ordförande i LRF Ungdomen och menar att jorden inte går under för att du äter en bit svenskt kött, problemet är mer komplext än så. FOTO: Johan Sedenius

De som inte bor i reviren vill ha varg. De som kan åka kollektivtrafik tycker bränsleskatten kan höjas. De som aldrig satt sin fot i en ladugård vill bestämma hur produktionen ska bedrivas, om den ens ska bedrivas. De som inte äger skog vill avgöra hur den ska brukas. De som inte har jägarexamen eller kunskap om viltets inverkan på skog och grödor samt antalet viltolyckor i trafiken vill påverka hur jakt ska få utövas. De som inte odlar mat vill styra den som dagligen arbetar med fötterna i myllan.

Det handlar i de flesta fall inte om illvilja eller arrogans, utan snarare om känslor, starka viljor och brist på kunskap. Vi lever på samma jord, i samma land, vid samma tid – trots det har vi helt olika syn på verkligheten.

Målet för de flesta människor är detsamma, vi vill att vi och våra medmänniskor samt nästkommande generation ska få ha ett välfungerande ekosystem, mat på borden, pengar på kontot och god infrastruktur. Men åsikterna går ibland isär om hur vi ska nå dit.

Jag upplever att många av de debatter som pågår har ett storstadsperspektiv. En politik som utgår från storstadens förutsättningar, men som påverkar hela landet. De ger en känsla av att lantbrukarna inte skulle vilja göra sitt bästa.

Varför skulle inte den som arbetar med djuren vilja djurens bästa? Varför skulle inte dennes kunskap tillsammans med den vetenskap som lagstiftningen bygger på veta vad som är bäst för djuren? Varför skulle inte den som brukar jorden och bor på gården vilja ha rent vatten i anslutande vattendrag?

Vad som anses som klimatsmart, trendigt och rätt bestäms i mångt och mycket av olika influencers. Normer skapas utefter känslor, inte kunskap. Den information som i många fall når allmänheten, och i för många blir vetenskap, är i själva verket extremt vinklade filmer och TV-program och bygger ofta på felaktiga påståenden.

Hur ska de som aldrig varit på en gård kunna veta vad som är rätt och fel? Avståndet mellan stad och land ökar, debatten polariseras, och i slutändan finns inga vinnare. Om vi ska uppnå de olika mål som är satta för klimatet är det extremt viktigt att lyssna på experterna, det vill säga primärproducenterna.

Problemet är mer komplex än att vad många vill få det att verka. För jorden går inte under om du äter en bit svenskt kött. Däremot bidrar det till biologisk mångfald, en levande landsbygd och arbeten på landsbygden.

Elisabeth Hidén,

Ordförande LRF Ungdomen

LÄS MER: ”Mat växer inte på asfalterad mark”

Relaterade artiklar

Till toppen