Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 6 januari

Elisabeth Hidén: Så ska framtidens generation lösa lantbrukets utmaningar

Land Lantbruk fyller 50 år och veckans tidning skildrar lantbrukets utmaningar med avstamp i 1971. Men hur ser det ut om 25 år? Elisabeth Hidén, ordförande i LRF Ungdomen, reflekterar över dagens utmaningar och vilka hon tror att nästa generation kommer att stå inför år 2046.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Elisabeth Hidén, ordförande i LRF Ungdomen, reflekterar över dagens utmaningar och vilka hon tror att nästa generation i LRF Ungdomen kommer att stå inför 2046.
Elisabeth Hidén, ordförande i LRF Ungdomen, reflekterar över dagens utmaningar och vilka hon tror att nästa generation i LRF Ungdomen kommer att stå inför 2046.

Många av de utmaningar vi står inför i dag är gamla, några relativt nya, och några har vi sett förut men nu med ny utbredning.

När man blickar framåt är det skönt att veta att den bransch vi verkar i kommer vara minst lika viktig om 20, 50 eller 100 år. Jag hoppas och tror att många av de saker vi i dag utmanas av kommer att ha löst sig. Att vi får bukt med hjort- och vildsvinsstammar, att CAP och dess medel placeras så hållbar livsmedelproduktion gynnas. Jag hoppas att intresset för svenska livsmedel ökar och att beslutsfattare får högre förståelse för vikten av livsmedelsproduktion men även dess komplexitet.

Vissa av dessa problem kräver ganska akuta lösningar om vi vill ha kvar lantbruket i Sverige medan andra kommer vara ständigt pågående processer. Många utmaningar vi möter inom de gröna näringarna är ofrånkomliga, såsom väder, skadeinsekter och vilda djur – men förhoppningsvis lär vi oss parera bättre. Förädling och ny teknik, nya affärsmodeller som står stadiga när det blåser, mer erfarenhet av situationer som ger oss kunskap på vägen och politiker som är mer förstående och därmed beredda att agera snabbare och kraftfullare när det behövs.

1980, samma år som LRF Ungdomen bildades, trädde Viltskadeförordningen i kraft. I dag diskuterar vi hur vi ska få bukt med rekordstora viltstammar som kostar lantbruket och samhället en förmögenhet. Matsvinn på åkrarna, trafikolyckor och sönderbökade trädgårdar. Platser i landet där det i princip är omöjligt att bruka marken eftersom viltet hinner dit innan tröskan. Det är i grund och botten samma problem som diskuterades 1979 men delvis med nya viltslag och i en annan omfattning där andra lösningar krävs.

LRF Ungdomen grundades 15 år innan EU-inträdet. I dag kämpar vi mycket för att påverka CAP-förhandlingarna så att aktivt brukande ska gynnas, och därmed säkerställa livsmedelsproduktion, företagande och möjlighet för unga att komma in i en bransch med hög tröskel.

Bara en, två generationer bak i tiden hade gemene man i mycket större utsträckning koppling till lantbruket, något som distanseras allt mer. Sverige blir allt mer centraliserat och vi har inte bara en utmaning att nå fram med svenska livsmedels mervärden, utan också med fakta och information om hur mat produceras. 2020 var trots allt det år som samhället till viss del fick upp ögonen och förstod vad ordet livsmedelsförsörjning innebär, eller kanske rättare sagt problematiken med att ha en låg livsmedelsförsörjning.

Jag hoppas att framtidens LRF Ungdom kommer arbeta med frågor där det inte handlar om att få politiker förstå vikten av lantbruket och dess klimatnytta. Jag hoppas de ska kunna skippa diskussionen om varför vi ska producera mat och ha en självförsörjningsgrad eller om vi verkligen behöver det, utan i stället gå direkt på hur. Hur kan vi producera mer? Hur kan vi göra det bättre och mer konkurrenskraftigt? Vad har lantbrukaren för behov?

Det kommer i framtiden handla mer om hur vi kan öka lönsamheten än om varför och om vi kan få in unga i branschen. Det ska inte handla om eller varför CAP ska gynna aktiva brukare och ungdomar, utan hur vi kan förenkla hela systemet och känna en trygghet med att pengarna hamnar rätt. Det ska inte vara varför eller om man ska vilja läsa på naturbruksgymnasium, eller någon agrar inriktning på universitet, utan hur vi kan få platserna att räcka till.

Jag ser positivt på framtiden och är övertygad om att vi kommer att lösa dagens utmaningar. På samma sätt kommer nästa generation i LRF Ungdomen kunna lösa framtidens utmaningar – med en förhoppning om att debatten kommit längre om 25 år. Med hjälp av drivna ambitiösa ungdomar, en stark organisation i ryggen, en fantastiskt duktig lantbrukarkår, forskning och samhällets ökade intresse tvekar jag inte om att lantbruket i Sverige kommer att stå starkt år 2046. Lantbruket är trots allt en verksamhet som alltid kommer vara viktig för samhället, en pusselbit i klimatfrågan och något vi ska vara oerhört stolta över. LÄS MER: ”Det är trots allt vi konsumenter som har makten”LÄS MER: ”Det största klimatproblemet med svenska bönder att vi inte är fler och inte producerar mer”

Relaterade artiklar

Till toppen