Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 17 december 2017

”Enfald och mångfald”

Stora företag behöver numer inte betyda stora maskiner. Det skriver Per Emgardsson, teknikreporter, i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Per Emgardsson, teknikreporter och redaktör.
Per Emgardsson, teknikreporter och redaktör.

Läroböckernas fält var ordentliga, 200 gånger 500 meter och rätvinkliga. De gjorde både arbetsbehovskalkyler och tegplöjning snygga.

Verklighetens skiften har ofta två holmar, tjugoåtta hörn och figurplöjs för att hinna blir färdigplöjda före jul. Att lista ut hur sådana fält brukas mest effektivt är en sport, och det som adlat traktorförare genom tiderna.

Ju bredare redskapen blev, desto ineffektivare blev de här fälten. Var jorden mjäligt låg skiftet pyrt till, för då gav träda bättre netto än odling.

Så såg det ut före GPS, ruttplanering och självkörande maskiner. Idag räknar maskindatorn ut det effektivaste körmönstret för hopplösa fält. Reducerad bearbetning reducerar mjälans nackdelar, och om bara några så har vi lätta, smala självkörande maskiner som självständigt och perfekt hanterar även de flikigaste Roslagsfälten.

Säkert fortsätter strukturrationaliseringen. Men framöver behöver inte stora företag nödvändigtvis betyda stora maskiner. Tvärtom, stora företag har ekonomiska muskler att investera i den teknik som ger bäst lönsamhet. Och på moderna digitaliserade framtidsjordbruk kan den teknik som ger bäst netto lika gärna vara småskalig och mångfaldig som storskalig och enfaldig. För jorden består, men bonden förgår.

LÄS MER: ”Ris kan bli mer likt majs”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen