Fortsatt dimma kring Brexit
Dimmorna kring Storbritanniens utträde ur EU har knappast lättat under den senaste tiden, skriver Jonas Carlberg, Macklean.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den senaste tidens omröstningar i det brittiska parlamentet och toppmöten i Bryssel har inte gjort att Brexit-dimmorna lättat. De brittiska parlamentarikerna har vid flera tillfällen och med överväldigande majoritet förkastat det framförhandlade avtalsförslaget mellan EU och Storbritannien. På samma sätt säger parlamentet nej till ett Brexit utan avtal, men ja till att begära en förlängning av tidpunkten för utträdet ur EU.
Efter toppmötet i Bryssel förra veckan kom EU-ledarna överens en förlängd tidsfrist för Brexit till 22 maj. Förlängningen kommer att beviljas om det brittiska parlamentet godkänner utträdesavtalet denna vecka. Om det inte godkänner utträdesavtalet är EU-ledarna överens om att skjuta fram Brexit till 12 april, och förväntar sig att Storbritannien ”anger den fortsatta inriktningen före detta datum”.
Hur ser då alternativen ut i skrivandets stund?
Mest troligt är:
• Premiärminister Theresa Mays avtal går igenom, det vill säga ett ordnat utträde enligt överenskommelsen med EU.
• Inget avtal (Hårt Brexit)
• Inget Brexit, det vill säga Storbritannien blir kvar i EU
Andra alternativ är:
• En andra folkomröstning om Brexit,
• Theresa May släpper sin befintliga förhandlingsposition som innebär att Storbritannien står utanför den inre marknaden och istället förhandlar efter en norsk eller schweizisk modell
• Theresa May får avgå och öppnar för nya förhandlingar enligt ovan
Den samlade bilden är att det finns starka låsningar samtidigt som trycket på en lösning ökar. Logiken bland de brittiska parlamentarikerna skiljer sig åt. Hårda Brexitörer och företrädare för Labourpartiet har röstat nej till avtalet, men av olika anledningar. Det gör det svårt att veta vad som krävs för att de olika falangerna ska ändra sig för att nå en lösning – och helst en ordnad sådan.
För svenska företag och lantbrukare är beroendet av den brittiska marknaden stort. Priset vid ett hård Brexit kommer att bli högt. Det brittiska pundet kommer att fortsätta falla och det blir omfattande administrativa och logistiska problem för att få tillgång till den brittiska marknaden.
För Sveriges och EUs mjölkbönder skulle ett hårt Brexit leda till stora förändringar i marknaden. En situation som påminner om eller som till och med skulle bli värre än när Ryssland stängde sin import av mjölk och mjölkprodukter. Brexit spelar stor roll, inte minst för den svenska landsbygden.
Jonas Carlberg
seniorkonsult, Macklean