Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 2 september 2017

Husmanskost blir trendig festmat

Det som tidigare betraktades som fattigmanskost - välling, gryn, kål och rovor – har blivit trendig festmat. Det skriver Lena Johansson, chefredaktör för Land Lantbruk i en krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Det är snart 15 år sedan en grupp stjärnkockar skrev under ett matmanifest i Köpenhamn för att lyfta den nordiska maten. Sedan dess har alltfler restauranger satsat på nordisk mat och lyckats göra husmanskost och det som tidigare betraktades som ren fattigmanskost – välling, gryn, kål och rovor – till trendig festmat. Mat som är både smakfull och nyttig, men som ändå inte tagits emot med samma förtjusning av de breda lagren av nordbor.

För att ytterligare lyfta den nordiska maten tog Nordiska rådet initiativet till mattävlingen Embla. (Döpt efter den första kvinnan i den nordiska mytologin.) De nordiska bondeorganisationerna fick uppdraget att arrangera tävlingen, som i förra veckan avgjordes i Köpenhamn.

Målet är att utmärkelserna på sikt ska få samma status som Nordiska rådets litteraturpris. Och att den ska leda till att det nordiska köket tar samma plats inom gastronomin som till exempel de italienska och franska köken.

”Ni har allt för att kunna bli en ledande gastronomi”, sa en av Spaniens toppkockar i samband med att matmanifestet skrevs under 2004.

”Ni har rena, hälsosamma, smakfulla och rättvist producerade livsmedel. Det enda ni saknar är stolthet.”

I Köpenhamn förra veckan berättades också historien om den franska kocken som blev bjuden på middag av den svenska regeringen vid ett besök i Stockholm och som till sin besvikelse serverades fransk mat. Hur svårt det kan vara illustrerades också på Emblas egen prismiddag, där man verkligen hade lagt sig vinn om att bjuda på nordisk mat. Där serverades norsk fjällgris, bröd bakat av svenskt dinkelmjöl, norska havskräftor, dansk grönmögelost, finskt rågbröd och så vidare. Trots denna genomtänkta meny blev det till slut en plump i protokollet. Mitt på bordet tronade italienskt mineralvatten. Som om inte Norden skulle kunna förse oss med rent, friskt vatten?

Jag var själv tvungen att tänka efter när jag i somras fick frågan av en kanadensisk turist: ”Vad är svensk mat förutom köttbullar?”

Skulle jag nämna ärtsoppa, rotmos och sill eller pizza, köttfärssås och tacos? Kanske är det inte de enskilda rätterna som är svensk mat, utan istället just de rena, fräscha råvarorna. Bär och frukt som fått extra sötma av att ha mognat under långa, ljusa sommardygn. Fisk och skaldjur som blivit extra smakrika av att leva i kallt vatten, kött från djur som fötts upp under etiska former och bröd bakat av typiskt nordiska spannmålssorter.

Lena Johansson

Chefredaktör Land Lantbruk

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen