Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 22 april

Inte bara kossor gör glädjeskutt i vår

Utan publik, förlorar vi en värdefull kontaktyta mellan bonde och konsument. Det är särskilt olyckligt en tid då allt fler har dålig koll på hur maten produceras, skriver LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Kosläpp.
Kosläpp. FOTO: Mari Nälsén

Att arbeta med naturen och de nyckfulla element som påverkar den är en ynnest. Jag är stolt över den kunskap och erfarenhet vi bönder har, som gör att vi kan producera mat med hjälp av sol, vatten och jord. I mitt uppdrag som ordförande för LRF möter jag många medlemmar som också känner stolthet och det gläder mig. Men hat och hot lurar runt hörnet och det i kombination med en onyanserad debatt om hållbarhet är en fara för både stolthet och framtidstro.

Sveriges bönder är bäst när det kommer till miljö och djurhållning. Vi kan hålla huvudet högt, för det vi gör är livsviktigt.

På grund av hat och hot, har flera mjölkbönder bestämt sig för att genomföra sina kosläpp utan publik. Det har jag full förståelse för, men det är en stor förlust. Aktivisterna har lyckats skrämma våra bönder så pass att de inte vågar visa sin verksamhet. Det är fullständigt oacceptabelt.

Kosläppen blir som en publikfri match i Allsvenskan. Matchen spelas men förmågan som fotbollen har, att föra människor med olika bakgrunder samman, uteblir. Med eller utan publik kommer korna att göra glädjeskutt när de släpps på grönbete. De kommer vara lika glada som vanligt, men konsumenterna får inte ta del av det.

Utan publik, förlorar vi en värdefull kontaktyta mellan bonde och konsument, i många fall den enda kontaktytan. I en tid då allt fler har dålig koll på hur maten produceras, behövs fler inte färre mötesplatser mellan bonde och konsument.

På min gård har jag 120 ”damer” som varje år påminner mig om det vackra och euforiska som våren innebär. Korna får glädjefnatt när de inser att nu är det dags för grönt gräs och fågelkvitter. Jag känner precis likadant och det tror jag faktiskt att större delen av Sverige gör. Alla kan vi väl relatera till Ronja Rövardotters vårskrik?

I samband med årets betessläpp påstår aktivister och okunniga debattörer att korna blir så glada för att de levt under miserabla förhållanden under vintern. Inget kunde vara mer fel! Med det resonemanget kan man undra hur Ronja, eller för den delen solgassande lattesörplare på Södermalm, lever under vinterhalvåret. Med tanke på hur glada de blir över vårens entré.

Våren är min favorittid. Det är avspark för kommande växtodlingssäsong. Fotosyntesen gör sitt jobb och vi gör vårt för att sätta mat på bordet. När jag skriver det här är allt möjligt. Men om jag får önska en sak till årets växtodlingssäsong, så vill jag ha mer nederbörd än förra året. Det kan jag offra mitt påskägg för.

Palle Borgström

förbundsordförande LRF

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen