Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 4 juni

Jag vill så ett frö för havre som proteinråvara

Redan 2016 förutsåg Macklean proteinskiftet, som nu verkligen tagit fart. Idag ligger fokus på växtbaserade livsmedel gjorda på proteingrödor som bönor och baljväxter, även om den svenska odlingens produktion och lönsamhet av dessa grödor är relativt låg jämfört med traditionella grödor, skriver Jenny Asplund på Mackelan.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jenny Asplund, konsult, Macklean
Jenny Asplund, konsult, Macklean

I och med ökad efterfrågan på svenska råvaror borde Sverige ta efter grannlandet Finland och även tillvarata potentialen hos redan lönsamma grödor som till exempel havre. I Finland producerades 2020 cirka 1,2 miljarder kilo havre – 48 procent mer än i Sverige. Med tanke på att Sveriges nio sydligaste län med cirka 68 procent av växtodlingen ligger söder om Finlands breddgrader är detta intressant. Med våra liknande odlingsförhållanden borde havren även vara attraktiv som proteingröda i Sverige.

Haken finns sannolikt i leden efter primärproduktionen. I Finland finns till exempel det havrebaserade Pulled Oats från Paulig-ägda Gold & Green. Fazer Mills fick nyligen pris av Cirkwaste, ett initiativ från finska Naturvårdsverket, för användningen av havreskal till xylitol-produktion. Även bolag inom animalieproduktion har havre i fokus: Valios varumärke Oddlygood ska bli ett eget bolag och satsa på internationell expansion och utveckling. Finland är således bra både på att förädla havren till efterfrågade konsumentprodukter och använda biflöden som insatsvara i andra värdekedjor.

Det är varken brist på havre eller efterfrågan på havrebaserade produkter i grannlandet, men i Sverige verkar det inte flyga på samma sätt. Tidigare nämnda Pulled Oats lanserades i Sverige 2017, men syns inte längre i butikerna. Fokuset på framförallt baljväxter som ärtor och åkerböna motsvarar inte helt Sveriges nuvarande odlingsarealer och genererar inte lika stort täckningsbidrag som traditionella grödor. Men vi kan odla stora mängder havre med god lönsamhet. Borde vi inte därför bredda satsningarna inom växtbaserat mera?

Förutom behovet av en växtbaserad värdekedja som är lönsam för alla parter, handlar det om avsaknaden av förädlingsindustri för alternativproteiner, även om vi ser ett ökat intresse för investeringar i området. Mackleans VD Peter Normark sa i Dagens Industri den 10 maj att det sker ett race i Sverige om vilken aktör som först uppför en helt inhemsk produktion av råvara (proteinisolat) till den allt hungrigare marknaden för alternativprotein. Vem det blir återstår att se, och förhoppningsvis är man mer öppen för traditionella skandinaviska grödor också.

Jenny Asplund, konsult, Macklean

LÄS MER: Alla behöver bidra till att bygga bygdenLÄS MER: Findus: Välkomna valfriheten och matglädjen med fler vegetariska alternativ

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen