Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 20 augusti

Kan någon säga vad naturvärdet är värt?

"Om det är så att samhället önskar att man som skogsägare skall producera ett naturvärde i stället för mycket skog, då borde man väl rimligen också kunna säga vad det är värt, skriver krönikören Arne Lindström.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Sannolikt är betalningsviljan hög för olika naturvärden, men vem är i så fall villig att betala – och hur mycket, frågar sig krönikören.
Sannolikt är betalningsviljan hög för olika naturvärden, men vem är i så fall villig att betala – och hur mycket, frågar sig krönikören. FOTO: Rolf Segerstedt

Vad är naturvärdet värt? Den frågan har jag ställt mig efter att så många i debatten kring ny skogspolitik talar om behovet av att skapa höga naturvärden. Det är krav på en annorlunda skötsel hela vägen, från att plantan helst inte skall planteras till att den avverkningsbara skogen inte bör avverkas.

Samtliga krav och önskemål förs fram och helgas likt en gång jesuiternas, för ändamålet är ju att uppnå en skog med högre naturvärden. Det finns åtskilliga beskrivningar på vad ett högt naturvärde kan vara, allt ifrån en orörd skog till en skog som bär spår av människan – om det är rätt spår vill säga … Inte sällan är det en skog som i vissas ögon är vanvårdad som bär de allra högsta naturvärdena.

Vad jag saknar är en uppfattning eller tanke om hur mycket ett naturvärde egentligen är värt? Om det är så att samhället önskar att man som skogsägare skall producera ett naturvärde i stället för mycket skog, då borde man väl rimligen också kunna säga vad det är värt? Genom intervjuer kan man säkert peka på en mycket hög betalningsvilja för olika naturvärden, men vem är i så fall villig att betala – och hur mycket?

Trots en högljudd och uppenbar efterfrågan är dessa högt värderade naturvärden i dag fullständigt värdelösa för en skogsägare, vilket i längden är lika fullständigt ohållbart om man förväntar sig att de ändå skall produceras.

När höga naturvärden skyddas, ersätts de med skogsvärdet på aktuell areal. Alltså betalar man för en sak – skogen, medan man köper något annat – ett naturvärde. Den tankevurpan och synen bygger på att en skogsägare inte skall göra någon vinst, utan enbart hållas skadeslös. Att betala för ett naturvärde skulle då bli en ”oskälig vinst”, men i min värld och i alla andra sammanhang är det mer oskäligt att inte betala för det man köper.

I stort sett samtliga kriterier för naturvärden uppstår där produktion av skog har fått stå tillbaka, ett samband vars konsekvens man gjort politik av i Finland. På ett bondemöte i Finland hörde jag för några år sedan landets miljöminister säga: ”Det skall vara lika lönsamt att producera höga naturvärden i skogen, som att producera virke.”

Det resonemanget har lett till att Finland definierat naturvärdet som skillnaden mellan värdet på den skog som finns på en areal med naturvärden, och värdet som med intensiv skogsskötsel kunde ha funnits.

En närmast genialisk modell i all i sin enkelhet, men det största problemet för svenskt vidkommande torde väl som vanligt vara att titta på Finland?

Arne Lindström, lantbrukare, Röbäck

LÄS MER: En klimatomställning för hela SverigeLÄS MER: Varför sägs aldrig detta i debatten om skogen?

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen