Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 19 juni

”Mat växer inte på asfalterad mark”

Beslut om att bygga på åkermark bör tänkas igenom flera gånger. Och det är viktigt att beslutsfattarna förstår, och är medvetna om konsekvenserna av sina beslut, skriver Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Världens befolkning ökar, men tillgången på åkermark minskar. 600 hektar åkermark bebyggs varje år i Sverige och enligt en sammanställning gjord av europeiska miljömyndigheter asfalteras 300 hektar åkermark varje dag i Europa. Mark som inte kommer att kunna brukas igen. På andra håll i världen breder öknen ut sig, en konsekvens av det allt varmare klimatet.

FN förutspår en befolkningsökning från dagens 7,7 miljarder människor till 9,7 miljarder 2050. Även den som inte är särskilt insatt i frågan kan med hjälp av siffrorna ovan förstå att tillgången på mark att odla mat på minskar medan befolkningen ökar, och det i ganska snabb takt.

Jag var på en föreläsning, minns inte exakt vad kursen eller lektionen handlade om, men jag minns en sak som läraren sa: ”De pratar om peak oil, men oljan kommer inte ta slut. De kommer hitta mer, priset kommer att gå upp och andra lösningar tas fram. Men peak land däremot. Hur ska alla miljarder människor kunna få mat om det inte finns mark att odla på?”. Det var något som väckte min uppmärksamhet och stannade kvar i mina tankar.

Bebyggelse av åkermark berör många delar. Möjligheterna till självförsörjning, och till och med en världens livsmedelsförsörjning – hur ska ett land kunna försörja sig själv utan att ha mark att odla? Det påverkar även klimatet – mark som är asfalterad och bebyggd förlorar helt möjligheten att binda koldioxid.

Dessutom påverkas den biologiska mångfalden. Den asfalterade marken saknar även förmåga att ta hand om och suga upp regnvatten, vilket innebär att om avloppsledningarna i städerna överbelastas eller täpps igen så att risken för översvämningar ökar.

Givetvis ska den som äger marken själv få fatta beslut om vem han eller hon ska sälja till. Givetvis måste skolor, sjukvård och vägar kunna byggas ut, moderniseras och anpassas till framtida behov. Affärer och fabriker lika så, det är viktigt att möjliggöra för företagare i alla sektorer, men att göra det på bekostnad av att i framtiden inte kunna producera mat känns dumstridigt. Vad har vi för nytta av att kunna hämta ut en ny mobil inom 30 minuter den dagen vi saknar mat?

Beslut som tas om att bygga bostadshus, lagerlokaler eller motorvägar på åkermark bör tänkas igenom både en, två och tre gånger. Och det är viktigt att ha konsekvenserna i åtanke när beslutet tas. Dessutom är det viktigt att beslutsfattarna förstår, och är medvetna om konsekvenserna av sina beslut.

Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen

LÄS MER: Elisabeth Hidén: ”Man saknar inte kon förrän båset är tomt – och inte maten förrän hyllorna ekar tomma”

Relaterade artiklar

Till toppen