Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 14 januari 2018

Mitt i klimatpaniken behövs den äkta bonderetoriken

Vad händer om vi får mer resurser till att titta på restprodukter och svinn som kan användas som utfodring, tekniska lösningar för mer precision och mer svensk produktion som inte behöver åka långa vägar? Det skriver Emilia Astrenius Widerström, ordförande LRF Ungdomen, i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Emilia Astrenius Widerström, ordförande LRF Ungdomen.
Emilia Astrenius Widerström, ordförande LRF Ungdomen.

Vid årsskiftet började den nya klimatlagen gälla. Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Vart fjärde år ska den ta fram en klimatpolitisk handlingsplan, som bland annat ska redovisa hur klimatmålen uppnås.

Vad lagen faktiskt innebär är jag fortfarande rätt ovetande om, men jag är positiv till att regeringen prioriterar klimatet. Jag sitter till och med i hejaklacken. Klimatfrågorna är något som jag brinner lite extra för, därför nördar jag in mig i det här. Men fortfarande väcks frågor, av erfarenhetsmässiga skäl. Hur kommer detta implementeras på de gröna näringarna och vad blir våra uppdrag i framtiden? Ett mål fram till 2045 är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Många gånger kan man klia sig i huvudet när det gäller lagar och regler som sätts upp för vårt företagande. Vissa saknar helt förankring i hur verkligheten ser ut. Jag har aldrig gillat tanken på att företagande ska styras av staten, då den som startar ett företag har en idé som han eller hon har utvecklat själv. Hållbarhet är dessutom på god väg att bli en hygienfråga i mycket av företagandet i dag.

Man bör ha i åtanke att politiken redan i dag ger lite allmänt dåliga vibbar med vattendomar som blir dyra och svåra att följa i en föränderlig värld, miljötillstånd med långa handläggningstider som försvårar utvecklingen av företag, samt regler som man behöver hjälp av en expert för att förstå. Nu känner jag att jag börjar låta som en riktigt gnällig person, men det är mest för att lyfta ett varningens finger för att frysa och sakta ned saker inte löser klimatproblem.

Jag hoppas att resurseffektivisering och kretslopp är begrepp som tas med när man sätter upp mål för de olika näringarna. Det svenska jordbruket, som det ser ut i dag, skapar schyssta primärprodukter som redan ligger under snittet av klimatpåverkan inom EU.

Däremot kan vi alltid bli bättre och den tanken ska vi aldrig överge som företagare. Vad händer om vi får mer resurser till att titta på exempelvis restprodukter och svinn som kan användas som utfodring, tekniska lösningar för mer precision och mer svensk produktion som inte behöver åka långa vägar.

Alltså kan förenklingar och en titt i det egna skafferiet leda till en mer klimatsmart lösning också. Mitt i klimatpaniken behövs även äkta bonderetorik.

Emilia Astrenius Widerström

Ordförande LRF Ungdomen

Relaterade artiklar

Till toppen