Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 21 januari 2018

Modersymbolen som blev ett hot

Hur kunde kon gå från att vara livsuppehållare till att uppfattas som ett av de allvarligaste hoten mot vår överlevnad? Det undrar Lena Johansson, Land Lantbruks chefredaktör, i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

För drygt 100 år sedan kunde en mjölkko vara skillnaden mellan överlevnad eller undernäring även för en svensk familj. De som hade en mjölkko klarade att förse barnen med näring även under vintern. Hur kunde då kon gå från att vara livsuppehållare till att uppfattas som ett av de allvarligaste hoten mot vår överlevnad?

I dag får kon och hennes mjölk och kött skulden för mycket ont. Inte nog med att fisar och rapningar bidrar till den globala uppvärmningen. Hon frossar på vegetabilier som vissa anser att människorna lika gärna kunde äta själva. Hon förbrukar alltför mycket vatten och kraftfodret hon äter kan vara odlat på mark där regnskogar skövlats. Mjölken sägs leda till allt från förtida död till fetma och nötkött påstås orsaka cancer.

Det är ingen ände på eländet. Och då har vi ändå inte nämnt att kon bara genom att utföra sina mest naturliga behov också bidrar till övergödningen av haven.

Hur kan hon då ha blivit så kontroversiell? Kon, som är själva symbolen för moderligheten. Inom hinduismen är hon helig. I västvärlden verkar hon snarare vara ett villebråd.

Kanske tog debatten riktig fart när FNs klimatpanel för drygt 10 år sedan presenterade siffror på kornas klimatpåverkan. Därefter har nackdelarna med kor stadigt spätts på och applåderats i kulisserna av dem som har motsatta intressen.

Ibland låter det som om bara vi blir av med korna så kan vi människor oförändrat fortsätta våra liv, med långa flygresor och annan utsvävande konsumtion.

Att korna också gör nytta för miljön och klimatet nämns inte lika ofta i debatten. På många ställen i världen är mjölken fortfarande en viktig näringskälla. Utan kor och andra betesdjur skulle ytterligare en del av de ynka 6 procent av Sveriges yta som i dag är öppet landskap växa igen och i och med det skulle den biologiska mångfalden hotas. Kons gödsel ger också biogas och gödning som även det har en positiv effekt på klimat och miljö.

När jag var liten tyckte jag om att vara hos korna. Att sitta bredvid och höra dem idissla, lägga kinden mot den mjuka, varma magen och titta djupt i deras oskyldigt blå ögon. Det är svårt att tänka sig något mer rogivande. Och att i tidig skolålder själv få mota korna ut på betet efter mjölkningen gav mig mina allra första vuxenpoäng.

Jag är inte ute efter att negligera klimatförändringarna eller andra miljöproblem, men nog har alltför stor del av skuldbördan lagts på den stackars kon?

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen