Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 2 november

När måltiden är målet

Det finns tre viktiga faktorer inom måltidsturism som kan bidra till värdeskapande i livsmedelskedjans alla led, särskilt hos primärproducenter: terroir, storytelling och gårdsförsäljning, skriver Jenny Asplund, konsult, Macklean

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jenny Asplund, konsult, Macklean
Jenny Asplund, konsult, Macklean FOTO: TT

Efter pandemin kommer 40 procent av svenskarna att lägga mer pengar på att resa inom Sverige. Det visar en enkät som undersökningsföretaget Food & Friends gjort i år. Dessutom ökar den generella efterfrågan på svenska råvaror och livsmedel stadigt. Vi verkar alltså bli mer intresserade av matens ursprung, och hemestrandet blir därmed något som livsmedelsproducenter kan dra nytta av.

Måltidsturism kan kort beskrivas som en resa som görs för att uppleva lokala smaker på plats, där måltiden och råvarorna blir målet med resan snarare än ett nödvändigt ont. Vanligtvis förknippas detta med särskilda restaurangupplevelser eller vingårdsbesök, och nu har man börjat se mer av måltidsturism även i Sverige.

Det finns tre viktiga faktorer inom måltidsturism som kan bidra till värdeskapande i livsmedelskedjans alla led, särskilt hos primärproducenter: terroir, storytelling och gårdsförsäljning.

Terroir kommer från franskans terre (jord) och syftar på karakteristiska kvaliteter i jordmånen i ett geografiskt område. Ordet används främst i vinodlingssammanhang, men kan även användas i en bredare betydelse. Att försöka beskriva varför äpplen från Österlen kan vara så saftiga eller hur norrländsk mjölk blir så fyllig, kan göra att intresset för produkterna och dess ursprung ökar.

Storytelling handlar om att förmedla en historia om råvaran eller produkten man erbjuder. Restaurangen eller konsumenten vill kunna namnge gården som karrén kommer från, och berätta hur det går till när lantbrukaren tar hand om sina grisar och vad de äter.

Den tredje faktorn är gårdsförsäljning, eller fabriksförsäljning inom förädlingsledet, där konsumenten kan besöka och köpa råvaran eller produkten direkt från produktionsstället. Detta är den mest direkta formen av värdeskapande när det kommer till måltidsturism, men kan också medföra ett antal utmaningar. För alkoholhaltiga drycker gäller fortfarande ett förbud mot gårdsförsäljning, och för andra varor behöver logistiken med betalningar och tillgänglighet lösas.

Som ett avslut kan jag nämna att Tillväxtverket under året har formerat en samverkansarena för besöksnäringen där stöd och samarbetsmöjligheter ska finnas tillgängligt. De tre faktorerna – terroir, storytelling och gårdsförsäljning – tillsammans med stödet från exempelvis denna arena kan bidra till att skapa mervärde hos en livsmedelsaktör med intresse för måltidsturism.

Jenny Asplund, konsult, Macklean

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen