Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 3 september

Nu avgörs jordbrukets framtid

"En ökning av landsbygdsprogrammet är en förutsättning för satsningar på områden som betesmarksersättning, stärkt kompensationsstöd, vallstöd samt startstöd för unga lantbrukare", skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Genom ordentliga satsningar kan svenska skattebetalare åtnjuta mat på bordet, biologisk mångfald, minskad påverkan på klimat och vattenmiljö samt ökad djurvälfärd, skriver Palle Borgström.
Genom ordentliga satsningar kan svenska skattebetalare åtnjuta mat på bordet, biologisk mångfald, minskad påverkan på klimat och vattenmiljö samt ökad djurvälfärd, skriver Palle Borgström.

Regeringen har haft en stökig tid. En förlorad förtroendeomröstning, landsbygdsfrågorna har fått en ny minister samt att statsministern har meddelat sin avgång. Det blir troligtvis en fortsatt stökig politisk höst. Men nu har Stefan Löfven en sista möjlighet att göra en avgörande insats för att säkra jobb på landsbygden, försörjningstryggheten och skapa förutsättningar för att genomföra livsmedelsstrategin.

I höst avgörs konkurrenskraften för Sveriges jordbrukare under lång tid framöver. En politisk överenskommelse om Cap, EUs gemensamma jordbrukspolitik, fattades under midsommarhelgen i Bryssel. Redan vid årsskiftet ska regeringen lämna en nationell strategisk plan för hur politiken ska tillämpas från 2023 till 2027.

LRF gör bedömningen att jordbruksbudgeten behöver förstärkas med två miljarder kronor om året. En ökning av landsbygdsprogrammet är en förutsättning för satsningar på områden som betesmarksersättning, stärkt kompensationsstöd, vallstöd samt startstöd för unga lantbrukare. Genom ordentliga satsningar kan svenska skattebetalare åtnjuta mat på bordet, biologisk mångfald, minskad påverkan på klimat och vattenmiljö samt ökad djurvälfärd.

Även Jordbruksverket har pekat på att målen med politiken inte kommer att nås med nuvarande budget för Cap. De pekar i sin bedömning på behovet av att stärka bland annat ersättningen för naturbetesmarker och investeringsstödet, annars kommer målen för biologisk mångfald inte att nås.

Regeringen drev med framgång linjen att få ner den svenska EU-avgiften förra sommaren i samband med Brexit. Det medförde också att den svenska tilldelningen för pelare 2 i Cap blev betydligt lägre. Beslutet innebar mindre pengar från EU till investeringar och åtgärder för att öka produktionen av hållbart producerad mat i Sverige.

Under pandemin har intresset för försörjningstryggheten blivit påtagligt. Sverige tillhör de länder som har lägst självförsörjningsgrad av mat inom EU. Nu krävs ett politiskt uppvaknande för att vända den utvecklingen och tydlighet att man menar allvar med livsmedelsstrategin.

LRF har under lång tid med all sin kraft att påverkat för en effektiv jordbrukspolitik med en budget som motsvarar de politiska ambitionerna. I regionerna tas kontakt med riksdagsledamöter. Vi uppvaktar regeringen och har tät kontakt med både Närings- och Finansdepartementet. Regeringen behöver visa att man menar allvar med Livsmedelsstrategin. Och vi ska jobba för att de ska ta den möjligheten.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

LÄS MER: Överenskommelsen för CAP är klar – men mycket arbete återstårLÄS MER: Missgynna inte nötköttsproduktionen i nya jordbrukspolitiken

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen