Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 19 mars

Råvaruexperten om mjölkmarknaden: ”Efterfrågan på mejeriprodukter går ständigt uppåt”

Efterfrågan på mejerivaror går mer eller mindre konstant uppåt och alla konsumenter är inte beredda att snåla på smör och ost av klimatskäl.

Det skriver Björn Folkesson i sin analys om prisrörelser i mjölk och foderråvaror under en längre tid.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Björn Folkesson är lantbrukare och råvaruexpert. Han skriver krönikor på landlantbruk.se.
Björn Folkesson är lantbrukare och råvaruexpert. Han skriver krönikor på landlantbruk.se. FOTO: Ann Lindén

Till vardags skriver jag en del om de prisrörelser som äger rum i närtid. Det har förstås ett värde, men någon gång kan det vara bra att se på lite längre trender och dess värdeförskjutningar över tid.

Bevakar Fonterra

För mjölkens del så är främst tre olika källor som jag hämtar min information ifrån. Från början viktigast och alltjämt intressant är den stora auktionen på Nya Zeeland. Den heter Fonterra efter det mejeri som var med och skapade ett nytt sätt att göra priset transparent för marknadens olika aktörer.

Ett annat och för oss viktigt mejeri är Friesland Campina som ligger i Nederländerna, och därtill lite indexuppgifter från tyska mejerier. Eftersom nu Arla befinner sig i samma marknadsmiljö kan vi göra ganska goda prisprognoser för Sveriges mjölkbönder, genom att följa Arlas samvariation med ovan nämnda mejerier.

Handlas inte som värdepapper

Det finns ju också skäl att påminna om att mjölk inte handlas som värdepapper och därmed saknas möjligheten att jämföra priset på värdepappershandeln med priset på den fysiska mjölken. Detta i skarpaste kontrast till foderråvarorna som vi ska komma till längre fram.

På Fonterra har vi ett utbud av mejerivaror som säljs på öppen auktion två gånger per månad och jag beskriver här värdeutvecklingen av den vara som Arla säljer mest av och som direkt påverkar Arlas betalningsförmåga till sina leverantörer: SMP eller skummjölkspulver som förkortas lika på både svenska och engelska.

Skummjölkspulver är i stort sett den säljbara produkt som kvarstår då det dyrare sortimentet har förädlats fram och sålts till mycket högre pris än SMP. Därför är SMP-priset en bra värdemätare på hur balansen mellan tillgång och efterfrågan på mjölk ser ut.

Skummjölkspulvret visar vägen

Sjunkande pris på SMP antyder att mjölkproduktionen är så stor att det förädlade sortimentet har sitt behov av mjölk täckt på ett ganska lätt sätt. Stigande pris på SMP låter oss ana att det förädlade sortimentet får konkurrera något hårdare om mjölkråvaran.

3 mars 2015 stod SMP-priset på Fonterra i 3 500 US-dollar. Priset mer än halverades fram till den 4 augusti samma år och sedan fortsatte prisfallet nedåt för att bottna 2017 – eller vad sägs om 1 948 US-dollar?

Sedan kom vändningen. Det visste ingen då och många bönder hade ytterst ansträngd ekonomi under de här åren. Efter den bottnen har priset så sakteliga gått uppåt och på den senaste auktionen stannade budgivningen på 2 840 US-dollar.

Inte beredda att snåla på smöret

Orsaken till denna prisuppgång och som nu tycks befästas är att reallönerna har stigit och likaså efterfrågan på grund av stigande befolkning. Vi har haft kockar som sagt att äkta smör är det bästa som finns och att man inte behöver tänka på att vara smal varje dag.

Efterfrågan på mejerivaror går mer eller mindre konstant uppåt och alla konsumenter är inte beredda att snåla på smör och ost av klimatskäl heller. Visst finns det röster som säger motsatsen, men när det gäller folkens breda lager så är det smaklökarna som styr.

Foder. Ett ofta använt räknesätt när det gäller mjölkgårdens lönsamhet är mjölkintäkt minus foder. Jag väljer här att utgå från sojabönan som är världens viktigaste proteingröda och ges till djur i de länder vilkas produktion utsätter våra svenska bönder för konkurrens.

Kräver mörka sommarkvällar

Sojabönan kan bara odlas i de länder där sommarkvällarna är tillräckligt mörka, vilket medför att sojan måste odlas ganska långt söderut på jordklotet. Eller egentligen skapligt när ekvatorn. Där undkommer man de långa ljusa sommarnätterna som vi har.

Proteinet kan mjölkgården i viss mån odla fram själv med vall och baljväxter, men det räcker inte till för våra högmjölkande kor utan förstärkning med import är absolut nödvändig.

Jag har valt att titta på sojamjölet, som är den sojaform som foderfabrikerna i huvudsak importerar. Jag är dessutom fullt medveten om att den soja som utfodras i svenska lagårdar är GMO-fri, vilket gör den dyrare än konventionell. Eftersom GMO-fri soja är ett alternativ till konventionell soja finns det en viss följsamhet mellan de båda sojaslagen och dessutom är den GMO-fria odlingen så liten att någon börshandel tycks vara långt borta.

I stället tillämpas en prissättning där GMO-friheten betalas som ett tillägg ovanpå det konventionella sojapriset. Sojamjöl handlas på börsen i Chicago och kursen som anges är US-dollar per short ton. Ett short ton är lite mindre än ett metriskt motsvarande.

Sojavärdet faller över tid

Tittar vi på kursutvecklingen under de senaste fem åren och väljer foderråvara i stället för mjölk kan vi med tillfredsställelse se att värdet på soja har fallit på ungefär samma sätt som mjölken har stigit.

I båda fallen rör det sig om långsiktigt hållbara kursförskjutningar där mjölken är vinnare och sojan förlorare. En orsak till sojaprisfallet är att den nyodling av mark som förkommer i Sydamerika är fantastiskt stor, det är alltså inte skördarna per hektar som har stigit. I stället är det den jättestora efterfrågan i Kina som stimulerat Brasiliens bönder att odla mer.

Det har gynnat oss också. Slutsats: mjölken stiger för att produktionen inte lyckas följa konsumtionen uppåt och med soja är det tvärt om.

LÄS MER: Björn Folkesson: ”Höga grispriset ingen tillfällighet”

Relaterade artiklar

CORONAVIRUSET
Så tacklar EU-länderna coronapandemin
lantbruk

Så tacklar EU-länderna coronapandemin

Coronaviruset hotar vårbruk och trädgårdsskörd inom hela EU. Här är ett axplock ur nyhetsflödet om mobiliseringen under pandemin.

Till toppen