Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 1 oktober 2017

"Rimligt att utbilda om skadedjur"

Staten har i 50 år utbildat bönder i att på ett säkert sätt döda insekter, svampar och växter. Men att döda råttor och möss blir plötsligt ett oöverstigligt byråkratiskt problem. Det skriver Per Emgardsson i veckans teknikkrönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Per Emgardsson, teknikredaktör på Land Lantbruk.
Per Emgardsson, teknikredaktör på Land Lantbruk.

Det var länge självklart att råttor och möss inte hör hemma i livsmedelslager. De bekämpades med fällor och gifter. Den äldre generationen växte upp med skräckinjagande berättelser om hur digerdöden, med råttor som smittbärare, tog livet av hela bygder i Sverige. Att utrota skadedjuren ur lager av spannmål, foder och mat var en del av folkhälsoansvaret.

Råttgifterna var effektiva, men obehagliga, husdjur kunde ju skadas. Så uppstod resistens bland skadedjuren, och när preparat påvisades i vilt, förlorade lantbrukarna möjligheten att hantera råttgifter. Någon utbildning för lantbrukets råttgifthantering finns heller inte.

Staten har i 50 år utbildat bönder i att på ett säkert sätt döda insekter, svampar och växter. Men att döda råttor och möss blir plötsligt ett oöverstigligt byråkratiskt problem. Spelar antalet ben eller offrens bepälsning roll?

När slängda matrester skapade ett råttornas Scharaffenland i Stockholms parker, då fick kommunen dispens att sprida råttgift i parkerna.

Men att ge lantbrukare utbildning i att hålla råttor borta från livsmedelsproduktionen, tycks helt ha fallit mellan myndigheternas stolar.

Rimligen borde skadedjursbekämpning ingå som en del av den ordinarie behörighetsutbildningen för växtskyddsmedel.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen