Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 27 december 2018

Spaning 2019: ”Livsmedelsstrategin märks inte på gårdsnivå”

• Av 290 miljoner kronor som anslagits i livsmedelsstrategin pumpas nästan allt in i statlig verksamhet.

• Tyvärr talar inget för att 2019 blir året när strategin får någon effekt på gårdsnivå.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Av 290 miljoner kronor som hittills anslagits i Livsmedelsstrategin får Jordbruksverket 10 miljoner kronor för att ställa ut under Grüne Woche.
Av 290 miljoner kronor som hittills anslagits i Livsmedelsstrategin får Jordbruksverket 10 miljoner kronor för att ställa ut under Grüne Woche. FOTO: Sara Johansson

Nog är det en ödets ironi att vi, ett och ett halvt år efter att livsmedelsstrategin klubbats av riksdagen, kan konstatera att svenskt jordbruk under 2018 uppvisade den sämsta lönsamheten på 30 år.

Alla vet att huvudorsaken är den extrema torkan och att en svag kronkurs har gjort illa värre. Men grundproblemet är att lönsamheten har varit svag under så lång tid och att det därför i många fall inte finns några skyddskuddar.

”Haglar inte av goda exempel”

Det var många som ville se livsmedelsstrategin som vändningen, en uttalad vilja att främja den inhemska produktionen och öka självförsörjningsgraden som sedan EU-inträdet sjunkit från 75 till 50 procent.

När jag helt ovetenskapligt frågar runt bland insatta människor om en åtgärd av större betydelse som beslutats och genomförts med anledning av livsmedelsstrategin haglar det inte direkt av goda exempel. Ska man vara brutalt ärlig finns det egentligen ingenting som har märkts på gårdsnivå eller som talar för att så blir fallet kommande år.

 Sven-Erik Bucht, Stefan Löfven och Karolina Skog presenterar första paketet i Livsmedelsstrategin.
Sven-Erik Bucht, Stefan Löfven och Karolina Skog presenterar första paketet i Livsmedelsstrategin. FOTO: Göran Berglund

”Inga garantier på utväxling”

Noga räknat anslog den förra regeringen 289,7 miljoner kronor – varav 259,2 miljoner tilldelats myndigheter, institutioner eller statligt delägda projekt. De enda medlen som i någon mån kan sägas ha riktats mot näringen är 18 miljoner kronor till LRF-projektet Minor uses (minskad användning av växtskyddsmedel) och 1 miljon till Svenska Köttföretagen.

Anslagen är fördelade på flera år framåt i tiden och vad nästa regering tänker sig att tillföra vet vi ännu inget om.

Man behöver knappast vara en cyniker för att konstatera att livsmedelsstrategin i värsta fall kan stanna vid att offentliga tjänstemän och forskare under en period kan hållas sysselsatta utan några garantier på en utväxling.

”Till vilken nytta, om producenterna försvunnit?”

Satsningen kan ställas i relation till de 200 miljoner kronor som finns med i den nyligen antagna M- och KD-budgeten till höjd återbäring av dieselskatt för lantbruket och som beräknas ge en skattelindring med 1 krona litern för 2019.

Det är väl snarare den typen av akutåtgärder som patienten behöver för att inte dö under operationen. För till vilken nytta är väl livsmedelsstrategins alla fagra framtidsvisioner om exempelvis ökad export om producenterna har hunnit försvinna under tiden?

LÄS MER: Göran Berglunds spaning 2018: ”Dags att svenskmärka våra myndigheter”

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen