Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 11 september

”Ta "riktiga hästtjejer" på allvar – yrkesskickliga kvinnor som bidrar till samhällsekonomin”

Det är hög tid att "riktiga hästtjejer" börjar tas på allvar. Vi är många yrkesskickliga kvinnor som tillsammans har utvecklat hästnäringen till att åter ha blivit en viktig del av samhällsekonomin, skriver Eva Netterberg.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Eva Netterberg, hästföretagare och ledamot i LRFs jämställdhetsakademi.
Eva Netterberg, hästföretagare och ledamot i LRFs jämställdhetsakademi. FOTO: Privat

Konferensen som Ridskolornas riksorganisation anordnade var välbesökt. Ämnet för dagen var angeläget, både dåvarande Djurskyddsmyndigheten och Jordbruksverket var inbjudna. Vid fikat satt två äldre ”hästkarlar” i samspråk vid ett bord och vinkade åt mig att komma. Tankarna som for genom mitt huvud var många och nog kände jag en viss nervositet, vilken fråga ville de ta upp med mig? Men jag var väl förberedd, påläst i ämnet och gick utan att tveka över till deras bord. Jag borde kunna svara på de flesta frågeställningar.

Men de ville bara att jag skulle hämta kaffe till dem och jag hämtade kaffet. Det var långt senare som jag reflekterade över det inträffade och faktiskt gör det än i dag. Nu ser jag det mest som en oförmåga, eventuellt en ovilja, att inse att tiderna har förändrats.

Hästhållningen både inom kavalleriet och i det civila var totalt mansdominerad fram till slutet av 1940-talet. Oavsett militär grad, civil utbildning eller samhällsklass kunde en skicklig hästhållare, ryttare, körsven förvärva titeln ”en riktig hästkarl”, en titel som väckte aktning hos allmänheten.

Avhästningen efter andra världskriget ledde till att den civila allmänheten fick tillgång till ett stort antal ridhästar och det var så den världsunika svenska ridskolan fick möjlighet att starta. Då öppnades möjligheten att lära sig hästhantering och att rida även för tjejer.

Som en följd av det kan vi i dag, 50-60 år senare, se att det är fler kvinnor än män inom de flesta yrken som ryms inom hästnäringen, så som hästskötare, ridlärare, inackorderingsstallansvarig, turridningsanordnare, veterinär, beridare, uppfödare – exemplen kan bli fler än så.

Vi är många yrkesskickliga kvinnor som arbetar inom hästnäringen och vi har tillsammans utvecklat den till att åter igen ha blivit en viktig del av samhällsekonomin. Dagligen hanterar och utbildar vi hästar och skapar arbetstillfällen. Vi är genom vår verksamhet en brygga mellan stad och landsbygd, bevarar ett kulturarv, bidrar till en levande landsbygd, bedriver friskvård och så väldigt mycket mer.

Det är dock långt kvar innan titeln ”en riktig hästtjej” tas på allvar och förknippas med det yrkeskunnande som det borde göras bland gemene man.

Eva Netterberg,

Hästföretagare, ordförande för Ridskolornas riksorganisation och ledamot av LRFs jämställdhetsakademi

LÄS MER: Marita Wolf: Klart att kvinnor är kapabla att leda

Relaterade artiklar

Till toppen