Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 20 juni

Vad kommer klimatfrågan ha för levnadsförlopp?

Övergödningsfrågan var stor under 1990- och 2010-talet, men nu har uppmärksamheten minskat. Vad kommer klimatfrågan ha för levnadsförlopp? Det frågar sig Markus Hoffman.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Markus Hoffman, mark- och vattenexpert, LRF.
Markus Hoffman, mark- och vattenexpert, LRF. FOTO: TT

Miljökonferensen Stockholm +50 är slut och en del är besvikna.

Jag föddes några år före den första Stockholmskonferensen 1972 och den första större miljöfråga som jag har egna minnen av är försurningen. Uppmärksamheten kring den var stor under 1980-talet. I nyhetsinslag visades försurade och sterila sjöar. Begreppet skogsdöden myntades med larm om kronutglesning. Jag gick i familjens skog och tittade upp mot granarnas kronor.

Var är försurningsfrågan nu? Inte i svenskarnas medvetande i alla fall. Den sköts av några markforskare och kalkhandläggare på länsstyrelserna. Men den är långt i från löst. Fler sjöar är försurade än övergödda och stora skogsarealer har för hög surhetsgrad. Det är tydligt att en miljöfråga har ett levnadsförlopp.

En bieffekt av icke-uppmärksamhet är att lantbruket inte kan få betalt på marknaden för åtgärder för att minska ammoniakavgång från stallgödsel som bidrar till försurning. Folk vill inte betala för ett problem som de inte tänker på eller trodde var löst.

Övergödningsfrågan var stor under 1990- och 2010-talet med återkommande algblomning. Nu har uppmärksamheten minskat. Kanske av utmattning för att den visat sig ta flera decennier att lösa.

Vad kommer klimatfrågan ha för levnadsförlopp? Kommer den också få minskad uppmärksamhet som tidigare frågor? Hoppas inte. En speciell sak med klimatfrågan är att den fyller på sig själv med uppmärksamhet. Allt fler extremväder kan kopplas till klimatförändring, men allt extremväder beror inte på klimatförändring. Vi har en tendens att prata om klimatförändringen bara det regnar lite mer eller lite mindre än vårt korta mannaminne minns.

Kemikaliefrågans levnadsförlopp är på det sättet likt klimatfrågans. Kemiindustrin producerar i strid ström nya avancerade molekyler som vi människor behöver i mediciner, växtskydd och andra produkter. Regelbundet får vi lära oss nya bokstavsförkortningar som hittas i vatten. På 1960-talet var det DDT och nu PFAS. Och så fortsätter det.

Det är svårt att beskriva ett helt levnadsförlopp, men början är ofta: larmrapport – förvirring – blame-game (skyll inte på oss) – konstruktiv diskussion – åtgärder – vardag och så vidare. Många miljöfrågor är olösta. Men samtidigt har stora framsteg gjorts, inte minst inom lantbruket. Hur många kvällsmöten i bygdegårdar har jag inte hört någon lantbrukare säga ”Jag minns hur vi gjorde på 1970- och 80-talet”. Och vi fortsätter vårt enträgna miljöarbete i lantbruket.

Markus Hoffman, mark- och vattenexpert, LRF

LÄS MER: Ett exempel på regelinfarkt

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen