Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 15 december 2018

”Vem betalar priset för billig mat?”

Är holländare och danskar på väg att ta betalt för mervärden som det svenska lantbruket varit för blygt för att stoltsera med, frågar sig LRFs ordförande Palle Borgström.

 Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. FOTO: Stig Hedström

Redan 1986 tog Sverige beslutet att man endast fick ge antibiotika till djuren om de var sjuka. I november 2018, 32 år efter Sverige, tar EU samma beslut. Ett beslut som ska träda i kraft om tre år. Det betyder att lagen för antibiotikaanvändning till djur inom EU kommer att likna den vi har i Sverige och det är ett mycket bra steg för att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Frågan är hur det kommer att påverka oss?

Säkert är att alla vinner på att antibiotikaförbrukningen minskar, samtidigt finns det en risk för ökad konkurrens när mervärdet ”låg antibiotikaanvändning” blir vanligare. Många är vi som känner oro inför en ökad spridning av antibiotikaresistens. Redan nu ser vi hur danska och holländska aktörer lyckas kapitalisera på denna oro med produkter som är märkta med ”antibiotikafri”.

Men deras djur blir naturligtvis också sjuka. För att komma runt problemet, särskiljs djur som har behandlats från de som varit friska och på så vis kan man garantera att djuren aldrig fått antibiotika. Det är alltså bara inom konceptuppfödningen som det är helt fritt från antibiotika.

I Sverige har vi istället målet att alla djur ska hållas friska och de djur som blir sjuka ska behandlas med lämplig medicin. I takt med att fler länder erbjuder produkter från djur som aldrig fått antibiotika i uppfödningen, kanske även vi måste göra det. Både danskar och holländare är duktiga på affärer och stora på export, finns det nu en risk att de kniper marknadsmöjligheter framför ögonen på oss, med en mervärdeskommunikation som vi varit allt för blyga med?

Det är som sagt tre år kvar innan de nya reglerna ska genomföras och det återstår att se om de faktiskt kommer tillämpas i alla länder, eller om det går lika trögt som grisdirektivet. En lägre användning av antibiotika kommer att kräva stora insatser, särskilt av länderna i södra Europa. De kommer behöva strukturera om hela system för djuruppfödning vilket kräver såväl stora investeringar som ny kunskap. Kostnaderna för produktionen kommer troligtvis att stiga och frågan är om marknaden eller bonden får stå för notan.

Vi som är djuruppfödare i Sverige, vet att det är fullt möjligt att föda upp djur och producera bra hållbar mat, utan att använda antibiotika. Vi vet även att produktionen blir dyrare och i dagsläget kan vi vara nöjda med att den svenska marknaden betalar mer för svenskt kött än importerat. Men för att detta ska hålla i sig behöver vi ständigt utvärdera oss själva för att fortsätta utvecklas.

Palle Borgström,

LRF:s förbundsordförande

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen