Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 5 juli 2018

Vete når högt pris – effekt av torkan

I Europa drivs vetepriset uppåt av torkskadorna i norra Tyskland och södra Ryssland.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Björn Folkesson.
Björn Folkesson. FOTO: Ann Lindén

Vete. Matif står inte på nytt högsta, trots ett skapligt rally i går eftermiddag, men Lantmännen erbjuder veteleverantörer det högsta priset på flera år. Det här med att börsen inte når topp men köpare av fysisk vara erbjuder bra priser i Sverige visar främst på torkans effekter. Det är inte nog med att volymerna uteblir, det är också så att falltal och rymdvikter kan utebli vilket gör osäkerheten större på alla plan.

Utmärkande för oss i EU är det likväl så att Trumps handelsbråk med Kina har liten eller i varje fall väldigt liten effekt på vetepriset. Det är istället torkskadorna i norra Tyskland och södra Ryssland som driver vetemarknaden uppåt. När det ser ut såhär vill jag be er tänka efter på följande valmöjligheter: Vilket är bäst – att prissäkra fysiskt vete, låt vara till gott pris, – eller handla vete på börsen? I år är den stora skillnaden, att fysisk vara måste komma fram i tillräcklig mängd och av acceptabel kvalitet.

Det är säkert så att många bönder har sålt mer på rot än de kan leverera. Det skall på ett eller annat sätt regleras mellan köpare och säljare. Vid börshandel är ”bara” en fråga om att pengar för leverans, om det nu blir förlust vilket det blir förr eller senare. Framgångsfaktorn blir då att inte ta för stor risk vilket är ett mycket lättare beslut än att lova en leverans av spannmål som är större än vad man kan leverera.

Soja. Här är dramatiken större än i vetet och i dessa foderbristtider är det förstås tacksamt att sojan faller till nya bottenrekord. Vad som gör det svårt för er som skall köpa foder är att lika mycket som sojan sjunker, lika mycket stiger vetet. Så om kraftfoderblandningen blir dyrare eller billigare beror på hur fördelningen av soja och spannmål ser ut i den enskilda foderblandningen. Att sojan faller beror en kombination av en annalkande kanonskörd i USA och att storkunden Kina vill hämnas på Donald Trump.

Raps. När de första skörderapporterna från Frankrike blev offentliggjorda så steg Matifbörsen med 5 euro på en timme. Sådant händer sällan men med en hektarskörd på under två ton per hektar så blev köparna nervösa och vi fick helt plötsligt ett ganska bra rapspris att glädja oss åt. Rapsen slits mellan olika faktorer: Stigande olja och dålig årsväxt i EU. De två faktorerna håller raspen uppe men det fallande sojapriset går i motsatt riktning och vilken av dessa två krafter som vinner kan ingen säga just nu.

Valuta. Kronan går dåligt igen, annars kunde man tro att euron skulle skadas av svagheten i den tyska inrikespolitiken, men så har det inte blivit. EU:s vete har alltså inte fått mycket stöd av svag euro utan istället får vetemarknaden fortsätta kämpa på egna meriter.

Håll modet uppe i torkan – våra föräldrar klarade situationen 1959, med då var det nödlån som gällde.

Björn Folkesson

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen