Under konferensen "Djur Natur Hälsa 2019" möttes gröna företagare, offentliga upphandlare och forskare för att samverka kring naturens och djurens betydelse och i vård och rehabilitering. Elisabeth G Wahlgren är fjärde generationen på familjens spannmålsgård och satsar på grön vård. – För två år sedan kunde jag börja försörja mig på vår verksamhet.
Det är SLU tillsammans med Hushållningssällskapet och nätverket Hälsans natur, som står som samordnare till konferensen "Djur Natur Hälsa 2019". Här möts olika aktörer som på olika sätt arbetar med forskning, företagande och vård inom grön naturunderstödd hälsa.
Grunden är plattformen "Framtidens djur, natur och hälsa" inom SLU, där man ska arbeta med forskning kring hälsa och välmående för både djur och människor kopplat till hållbara ekosystem.
Inom området forskar man bland annat kring hur vi påverkas av djur- och naturupplevelser. Till området hör även zoonoser och livsstilssjukdomar som är gemensamma för djur och människor.
I Alnarp har man sedan länge arbetat med forskning kring naturens betydelse för hälsan, bland annat i skolans rehabiliteringsträdgård. Trädgården har bidragit till många intressanta resultat och evidens rörande hjärnans återhämtning, i koppling till naturupplevelser.
Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur på SLU Alnarp, är en drivande kraft i forskningen sedan början av 90-talet.
– Jag ville ta reda på hur man kunde göra parker bättre för människor i mitt arbete, säger han.
Han berättar att man för att få mer information, lät förskolor, skolor, äldreboenden, föreningar med flera, skriva dagböcker om sina besök i parker.
– De fick skriva om sina förväntningar innan besöket och sedan om hur det var, vad som var bra och vad som fungerade mindre bra. Ingen pratade om hälsa i samband med natur på det här sättet då.
SLU Alnarp och Patrik Grahn är nu engagerade som rådgivande part i flera regionala projekt för grön hälsa.
Elisabeth G Wahlgren är uppväxt i lantbruket och utbildad både sjuksköterska och trädgårdsmästare.
– Jag har länge velat arbeta med vård i koppling till naturen. Egentligen ville jag gå en trädgårdsterapeutisk utbildning på Alnarp, men kom inte in på grund av intagningsreglerna. Då valde jag att söka den fullständiga trädgårdsmästarutbildningen i stället och det har jag inte ångrat. Det visade sig faktiskt vara bättre.
Vården är uppbyggd med ett team av arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska/trädgårdsmästare och läkare - samtalsterapeut.
– Vi har en ram för verksamheten där vi jobbar med balans i vardagen.
Gården ligger mitt i fägatan utanför Lidköping med mjölkgårdar omkring.
– Vi har inga produktionsdjur själva, men grannarnas kor och får betar markerna runt oss.
Nu har de arrenderat ut större delen av sin åkermark och fokuserar på att bygga upp en gårdsmiljö som passar för just naturunderstödd vård i olika former.
– Vi bygger upp allt eftersom, utifrån vad vi har för behov. Det får ta sin tid att växa och utvecklas, precis som livet, säger hon.
Det pågår projekt med gårdar i flera regioner runt om i Sverige, både i planeringsfas och i full gång.
Deltagarna kan ofta välja mellan olika sorters gårdar, med eller utan djur.
– Här blir man deltagare, inte patient, man är inte sin diagnos.
Enligt de pågående verksamheterna ser man mycket gott resultat av vård på gård. Man har bland annat arbetat mycket med förtroende mellan gårdarna och sjukvården, så att de kan jobba bra tillsammans.
