Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 januari 2018

2017 blev året då mjölkproduktionen vände uppåt

Enligt LRF Mjölks senaste statistik minskade den totala mjölkinvägningen för 2017 med 1,7 procent jämfört med 2016. Men det är också året då den negativa trenden vändes uppåt.

FOTO: Istock

2016 nådde lönsamheten inom svensk mjölkproduktion rekordlåga nivåer. I juni registrerades den lägsta lönsamheten för svenska mjölkbönder på 25 år. Framförallt berodde det på ett överskott av mjölk på mejerimarknaden som ledde till lågt mjölkpris. Vilket i sin tur ledde till minskad mjölkinvägning.

Trots att prisutvecklingen vände redan under andra halvan av 2016 fortsatte produktionen hos mjölkbönderna neråt. I december 2016 låg invägningen på 5 procent lägre än samma period året innan och under våren 2017 fortsatte invägningen att sjunka med ytterligare 2,5 procent.

LÄS MER: Mjölkinvägningen fortsätter att minskaLÄS OCKSÅ: En mjölkgård per dag försvann i sommar

2017 blev året det vände

Men när LRF mjölk nu sammanfattar mjölkåret 2017 står det klart att förra året var året då den ökade lönsamheten gav effekt på mjölkinvägningen.

– Vi ser att trenden med nedgående invägning har stannat upp och vi ser en stark positiv utveckling, säger Lennart Holmström, expert på marknadsanalys och branschstatistik på LRF Mjölk.

Över hela året gick mjölkinvägningen totalt ner med 1,7 procent men nedgången skedde under första halvan av året medan man under den andra halvan såg en tydlig stabilisering.

– Generellt kan man dela upp 2017 i två delar – första halvan skedde en kraftig nedgång i hela landet medan under andra halvan hade vi ungefär samma nivåer som 2016, säger Lennart Holmström.

LÄS MER: Kraftigt trendbrott för mjölkbönderna

Ökning på Gotland och i Västmanland

Ser man på utvecklingen regionalt är det ett par län som sticker ut, enligt Holmström. Västmanland och Gotland är de två län där invägningen ökat under året.

– I Västmanland finns ett antal som har investerat och nu ser vi effekterna av att man satsar på fler kor. På Gotland har mjölken alltid haft en stark ställning. De har plockat tillbaka en del volymer som man tidigare tappat. Där är det är några som satsat och investerat samtidigt som få gårdar har avvecklat. Där finns inte så många alternativ att ställa om till vilket kan ha påverkat, säger Lennart Holmström.

Han lyfter också fram Kalmar, Halland, och Skåne-län där mjölken också har en stark ställning och där man tappat lite jämfört med övriga regioner.

Omställning till ekologiskt kan delvis påverka

En annan tydlig utveckling är att fler gårdar ställer om från konventionellt till ekologiskt vilket kan ha haft en påverkan på invägningen.

– Det är befintliga gårdar som ställer om till ekologiskt och man tappar en del volymer när man ställer om. Hade vi haft färre gårdar som ställt om till ekologiskt hade vi kanske haft ett mindre tapp under året, säger Lennart Holmström.

LÄS MER: Ekologisk mjölk ökar och bönderna blir flerLÄS OCKSÅ: Så mycket tjänar du på ekologiskt

”Jag ser en fara med mjölkpriset”

Sedan en tid kommer dock signaler om att mjölkpriset är på väg ner igen på den internationella marknaden och i februari sänker Arla mjölkpriset för andra månaden i rad – en utveckling som oroar Lennart Holmström.

– Faran jag ser är att mjölkpriset går ner lågt under 2018 och att det leder till att fler mjölkgårdar lägger ner. Det har alltid lagts ner mjölkgårdar men vid hyfsade tider har det kompenserats av att andra investerar. För att bibehålla produktionen behöver andra kompensera för de som lägger ner. Nu får vi ser vad som händer, säger han.

LÄS MER: Arla sänker mjölkpriset på nyttLÄS OCKSÅ: Analytiker: Mjölkpriset går under 3 kronor 2018 (PREMIUM)

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen