Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 2 november

Allt större efterfrågan på svensk havre

Efterfrågan på svensk havre ökar i raketfart. Samtidigt är den inhemska havrearealen i år den minsta sedan mätningarna startade för över 100 år sedan.

FOTO: Ann Lindén

Under februari 2019 lanserade Arla tre produkter som alla består av hälften laktosfri mjölkdryck och hälften havredryck.

Oatly slukar en allt större del av den svenskodlade havren och Lantmännen ser så stor potential i grödan att kooperativet i våras köpte den stora havrekvarnen i Kimstad med en kapacitet på 55 000 ton havre.

Kooperativet beskriver en vidareutveckling av havreaffären som central för den fortsatta strategin.

Statistiken över odlad areal pekar i en helt annan riktning. Jordbruksverket meddelade i mitten av oktober att havre liksom i fjol är den tredje största spannmålsgrödan i landet, men arealen har sedan 2018 minskat med 10 procent till 147 900 hektar.

Halverad areal

Det är den minsta havrearealen sedan 1916, då den första statistiken publicerades. Under 2000-2019 har havrearealen i Sverige minskat med 50 procent.

– Det är ett slag mellan havre och maltkorn, säger Lantmännens spannmålschef, Mikael Jeppsson.

– Lantbrukarna försöker så det mesta de kan på hösten. Sedan blir det en viss areal över och odlar man spannmål till avsalu är det i huvudsak de grödorna de står emellan.

 Lantmännens spannmålschef, Mikael Jeppsson.
Lantmännens spannmålschef, Mikael Jeppsson. FOTO: Helena Holmkrantz/Lantmännen

Mikael Jeppsson pekar på att fjolårets höstsådd av vete var rekordstor, varför det inte blev så stor areal över till vårgrödorna

– De senaste åren har maltkornet varit bättre betalt än havren. Men i fjol då vi hade den ödedigra torkan stack havrepriset i väg och det har till viss del hängt kvar. Pris och tillgänglig areal är de faktorer som styr hur mycket grynhavre vi får, säger Mikael Jeppsson.

Den totala havreskörden i Sverige har under flera år pendlat runt drygt 700 000 ton med en något större kvantitet de år höstsådden har varit låg.

Hälften blir foder

Mikael Jeppsson bedömer att cirka 300 000 ton havre stannar på gårdarna som foder, medan 50 000 ton går till foderindustrin.

Av resterande 350 000 ton blir cirka 25 000 ton utsäde och återstående 325 000 ton säljs till handeln, det mesta som grynhavre.

– Livsmedelskonsumtionen av havre ökar för varje år, men det blir ändå en post kvar på cirka 130 000 ton som går på export. Kvaliteten för året bestämmer hur mycket av detta som blir grynhavre eller foderhavre.

Mikael Jeppsson ser ingen risk för brist på havre över tid, även om det kan bli obalanser enskilda år.

– Det kommer marknaden att fixa. Efterfrågan är stabil och växande. Skulle vi få ett underskott på havre stiger priserna med ökad odling som följd. Även om växtföljd, jordmån och odlingsbetingelser påverkar så kan den enskilde bonden till ganska stor del öka eller minska mellan spannmålsslagen.

LÄS MER: Så brukas marken gröda för grödaLÄS MER: Oatlys förlust över 100 miljoner

Relaterade artiklar

Till toppen