Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 september

Arla om kritiken mot nollvisionskampanjen: ”Missförstånd”

Arlas ”nollvision i djuromsorg” är något som branschen aldrig kommer att klara av att leva upp till. Det säger mjölkbonden Tobias Kullingsjö – och Arla håller med.

 Caroline Starck, Arlas kommunikationsdirektör, menar att Arla är extremt stolta över bönderna.
Caroline Starck, Arlas kommunikationsdirektör, menar att Arla är extremt stolta över bönderna. FOTO: Thron Ullberg

Arla har gjort en uppdatering av kontroll- och kvalitetsprogrammet Arlagården. Slogan är att varje djur, på varje Arlagård, ska må bra varje dag. En slogan som har gjort många mjölkbönder bekymrade.

– Det är något branschen aldrig kommer att klara att leva upp till, säger Tobias Kullingsjö, mjölkbonde utanför Vårgårda.

Om det till exempel går 25 barn i en skolklass kan inte alla vara på topp jämt, menar han.

– Har du 100 kor i en besättning så kommer inte alla att vara på topp varje dag heller. Det fungerar bara inte så, säger han.

Arla: ”Den långsiktiga visionen”

Caroline Stark, kommunikationsdirektör på Arla, tror heller inte att noll djur som far illa är praktisk möjligt, men säger att det är ett långsiktigt mål att sträva efter.

– När det står i annonser att alla djur ska må bra varje dag och du slutar läsa där, förstår jag också att man blir nervös. Men det är den långsiktiga visionen och en vision är en annan sak än ett mål här och nu, säger hon.

Caroline Starck pekar på Trafikverkets nollvision som en parallell.

– Efter att visionen blev satt har man börjat fokusera ännu mera på säkerhet. Flera mindre åtgärder som fått effekt. Ingen tror nog att vi ska komma ned på noll döda i trafiken, men att ha ett mål och en gemensam ambition gör skillnad, säger hon.

”Kor och människor kan bli sjuka”

Ingen ska heller anses ha misslyckats med att nå nollvisionen om du har en sjuk eller skadad ko på gården.

– Saker och ting händer på gårdar. Det kan vara tekniska haverier. Kor, liksom människor kan bli sjuka. Det förstår vi. Men det betyder inte att man inte kan ha en långsiktig vision och varje dag jobba för att det ska bli lite bättre, säger hon.

Caroline Starck menar att budskapet om nollvision också är riktat mot konsumentmarknaden och att i den kommunikationen måste budskapen dras hårdare ”för att nå igenom bruset”.

– Vi vill att svenska konsumenter ska ta till sig budskapet att Arlas bönder bryr sig väldigt mycket om djuromsorg, säger hon.

I dag utför Arlamedlemmarna egenkontroller fyra gånger per år. I samband med kampanjen cirkulerar nu uppgifter om flera och oanmälda kontroller som har fått många mjölkbönder att se rött.

– Arla har tidigare gått ut och sagt att de ska arbeta politiskt för att underlätta för oss. Nu kommer i stället fler och oanmälda kontroller och mer administration. Arla verkar plötsligt ha tagit en myndighetsroll, säger en mjölkbonde som vill vara anonym.

Enligt Caroline Starck handlar det om en missuppfattning och att de utökade kontrollerna enbart gäller det fåtal gårdar som brister i djuromsorg. Hon säger att det handlar om två procent av Arlas cirka 2 500 mjölkgårdar där det identifierats återkommande allvarliga problem som gårdsägarna inte fått bukt med.

– Då måste vi finnas närmare de gårdarna, stötta, ställa krav och se till att det blir bra. Det kommer att genomföras fler kontroller för att se till att de håller långsiktigt. Inga övriga gårdar kommer att få ytterligare kontroller, säger hon.

”Missförstånd inledningsvis”

Enligt Arla bygger hela nollvisionen på det uppdaterade Arlagårdsprogrammet som började rullas ut i våras och som medlemmarna själva varit med och tagit fram.

– Det har blivit en del missförstånd inledningsvis. Vi har försökt informera om programmet på bland annat webinarium, men jag förstår att bönderna har fruktansvärt mycket att göra och kanske inte hinner prioritera det här. Då blir det mycket frågor och känslor, säger Caroline Starck.

En annan djurägare som Land Lantbruk talat med tycker att nollvisionskampanjen sänder budskapet att dagens Arlabönder inte håller måttet.

– Nu känns det som om de vänder oss ryggen och ska skärpa upp oss, på något vis. Och det gör de offentligt med annonser i tidningarna. Budskapet är liksom ”vi skäms lite för våra bönder nu ska vi minsann ta tag i det här”. Det känns som när man ska göra något sådant här borde det ske gemensamt och att vi ska lyfta varandra i stället. Arla är ändå vårt företag, säger hen.

Caroline Starck delar inte den uppfattningen utan menar att det är tvärtom och att Arla är extremt stolta över bönderna.

– Det är just därför vi valt att gå ut och berätta för konsumenterna om vår nollvision. Vi säger i kommunikationen att 98 procent av våra bönder gör ett fantastiskt jobb – det är nästan alla. Och det är tack var alla dessa duktiga och hårt arbetande personer som Arla kan och vågar vara ledande inom djuromsorg, säger hon.

1 eurocent högre pris

Som en fortsättning på djurvälfärdsprogrammet lanserade Arla i mitten av september en ny märkning på färskmjölkspaketet – ”Ännu bättre djuromsorg”. Det handlar om den traditionella dryckesmjölken från 150 gårdar som åtagit sig att följa regler för djuromsorg där kraven i flera fall är mer långtgående än lagstiftningen i både Sverige och EU, enligt ett pressmeddelande från Arla.

De mjölkbönder som anslutit sig till den nya uppdaterade standarden får 1 eurocent högre pris på mjölken. De kriterier som ska uppfyllas handlar bland annat om lösdrift i stallet, 15 dagars längre sommarbete och förbud mot helspaltsboxar.

Målet med satsningen är att profilera Arla gentemot konkurrenterna i mejerihyllan, enligt Caroline Starck.

– Vi måste differentiera oss. Konsumenterna tycker att det är viktigt med djuromsorg och det här är ett sätt att särskilja oss från de andra, säger hon.

FAKTA: Kriterier för ”Ännu bättre djuromsorg”

Djuren ska hållas i lösdrift

Helspaltsboxar förbjudna för samtliga djur (inklusive kvigor och tjurar)

– Minst sex kvadratmeter i utrymme per ko.

– Liggplatsen ska vara torr, bekväm och ren.

– Ko och kalv tillsammans i tolv timmar efter kalvning.

– Kalvar ska grupperas vid sju dagars ålder.

– Kalvar ska få mjölk i minst tio veckor.

– Smärtlindring vid alla ingrepp.

– Grovfoder ska finnas 20 timmar om dagen.

– Förbjudet att avliva friska kalvar.

– Max åtta timmars transporttid till slakt.

– Tillgång till roterande ryktborstar.

– Handlingsplan för låg dödlighet.

– Mer bete än vad lagen kräver.

Källa: Arla

LÄS MER: Lantbrukspodden: Hur ser framtiden ut för svensk mjölk?

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen