Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 10 oktober 2019

Arnes räntekrav på Jordbruksverket: 160 000 kronor

RACKEBY.

Om det utgick dröjsmålsränta på de 1,12 miljoner kronor i EU-stöd som blivit försenade sedan 2015 skulle växtodlaren och nötköttsuppfödaren Arne Andreae som mest få ut knappt 160 000 kronor som plåster på såren.

 Arne Andreae är en av de lantbrukare som med stort intresse följer pilotmålet med krav på Jordbruksverket om dröjsmålsränta för sent utbetalade EU-stöd. I Arnes fall uppgår de försenade stöden 2015–2018 till 1,12 miljoner kronor.
Arne Andreae är en av de lantbrukare som med stort intresse följer pilotmålet med krav på Jordbruksverket om dröjsmålsränta för sent utbetalade EU-stöd. I Arnes fall uppgår de försenade stöden 2015–2018 till 1,12 miljoner kronor. FOTO: Daniel Strandroth

För att testa vilket ekonomiskt ansvar som staten har för sina försenade stödutbetalningar har LRF börjat driva ett pilotmål för en nötköttsuppfödare i Östergötland.

”Kan vi inte ta hem stöden är det bara att lägga av”

Ärendet följs med intresse av andra i samma situation. Det rör sig ofta om lantbruk med betesdrift som måste ha miljöersättningarna för att kunna motivera verksamheten ekonomiskt.

– Firman omsätter en miljon kronor i månaden exklusive moms och EU-stöden är vårt netto. Vi har två anställda året om och kan vi inte ta hem stöden är det bara att lägga av. Köttet betalar det inte, säger Arne Andreae.

Vi rör oss på historisk lantbruksmark för det var här på Degebergs säteri utanför Lidköping som Edward Nonnen 1834 startade Skandinaviens första lantbruksinstitut.

När Arne Andreae 2007 förvärvade egendomen var en stor del av naturbetesmarkerna igenvuxna medan vallarna närmast gårdscentrat låg i EU-träda. Han bestämde sig tidigt för att försöka återskapa forna tiders miljö.

 Det är nötboskap av raserna angus och hereford som gör miljövårdsinsatsen runt Degebergs säteri. Det som nu är vackra naturbetesmarker var så sent som 2007 helt igenvuxna.
Det är nötboskap av raserna angus och hereford som gör miljövårdsinsatsen runt Degebergs säteri. Det som nu är vackra naturbetesmarker var så sent som 2007 helt igenvuxna. FOTO: Daniel Strandroth

– Under ett år gjorde vi 27 000 kubikmeter flis på 150 hektar. Det gick iväg en långtradare med flis varje vardag under hela det året. Vi satte sammanlagt 5 000 stolpar och stängslade med tre trådar, berättar Arne Andreae.

”Miljöstöden borde komma först”

Resultatet talar för sig självt. De cirka 300 nötkreaturen betar mestadels i en fantastisk miljö med lövskog och med Vänerns vatten blänkande i bakgrunden.

FAKTA: Arnes försenade stöd

Försenat EU-stöd 2015-2918: 1 123 054 kronor.

Dröjsmålsränta på fordran enligt §2 Räntelagen: 31 302 kronor.

Dröjsmålsränta på fordran enligt §6 Räntelagen: 158 698 kronor.

Det finns emellertid några rejäla baksidor. Länsstyrelsens kontroller resulterar i stort sett varje år i sanktionsavgifter på 80 000–160 000 kronor för felräknade djur eller tappade öronbrickor. Dessutom har de försenade stöden varit en följetong.

– Det sägs att 98 procent får stöden i tid, men jag tillhör alltid de andra två procenten. I stället för att komma sist borde miljöstöden rimligen komma först. Det är ju vi med betesdjur som håller landskapen öppna och ökar den biologiska mångfalden, säger Arne Andreae.

 Ständiga kontroller, återkommande sanktionsavgifter och försenade stöd är saker som fördunklar tillvaron för Arne Andreae och andra lantbrukare med naturbetesdrift.
Ständiga kontroller, återkommande sanktionsavgifter och försenade stöd är saker som fördunklar tillvaron för Arne Andreae och andra lantbrukare med naturbetesdrift. FOTO: Daniel Strandroth

Fick sälja skog när torken brann

Situationen blev akut när säteriets tork brann under skörden för fem år sedan. Arne fick ut cirka 10 miljoner kronor på försäkringen, men byggde den nya för 22 miljoner. Han anser sig ha förlorat cirka 2 miljoner kronor på skaderegleringen.

– Jag löste det med att sälja en tomt till en av mina hyresgäster, sälja skog i förväg och genom att ta förskott på spannmålen, konstaterar han.

Arne Andreae tar del av Land Lantbruks beräkningar av hur mycket han skulle få i kompensation om ”LRF vann framgång i kravet på att Jordbruksverket skulle vara skyldigt att betala dröjsmålsränta.

”Tänk om jag inte hade betalat skatten i tid”

Beroende på vilken paragraf i Räntelagen som skulle komma att tillämpas handlar det om 31 300 kronor respektive 158 700 kronor.

– Med alla de bekymmer som förseningarna inneburit för mig borde summan vara högre. Tänk bara tanken att jag på motsvarande sätt inte hade betalat skatten i tid. Då hade det slutat med exekutiv auktion, säger Arne Andreae.

LÄS MER: LRF startar pilotmål om ränta på sena EU-pengarLÄS MER: Ränta på försenade stöd blir domstolsfråga

FAKTA: Så här har vi räknat

– Under 2018 respektive perioden januari–augusti 2019 gjorde Jordbruksverket sammanlagt 19 försenade stödutbetalningar på totalt 1,12 mkr till Arne Andreaes enskilda firma.

– De utgjordes av slutbetalningar för främst miljöersättningar avseende naturbeten och slåtterängar, ekologisk produktion, vall och skyddszoner. Ersättningarna berörde 41 block på totalt 187,11 ha.

– Dröjsmålsränta kan utgå enligt Räntelagen §2 eller §6. I beräkningen utgår man från Riksbankens referensränta och lägger till 2 respektive 8 procent.

– Under 2015 och halva 2016 var referensräntan –0,5 procent. Under resten av den aktuella tidsperioden, som slutar med 2018, var den 0 procent.

– Eftersom vi inte har haft tillgång till exakta datum för utbetalningarna har beräkningarna skett på helårsbasis. Därför har vi räknat med 0 procents referensränta på hela 2016.

– För belopp som varit försenade i flera år har vi räknat med ränta på ränta.

Relaterade artiklar

Till toppen