Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 2 december

Åter rekordstor höstsådd

För andra året i rad bäddade en tidig skörd för stor höstsådd 2019. Med undantag för Gävleborgs län hamnade de höstsådda arealerna på samma rekordnivåer som förra året.

 För andra året i rad bäddade en tidig skörd för stor höstsådd 2019.
För andra året i rad bäddade en tidig skörd för stor höstsådd 2019. FOTO: David Larsson

Totalt höstsåddes i år enligt Jordbruksverket och SCB 588 500 hektar spannmål och oljeväxter, vilket är 9 procent över genomsnittet för de senaste fem åren och i nivå med 2018 års stora höstsådda areal.

– En väl etablerad höstgröda är alltid en bra grund för växtodlingsåret. Om den övervintrar ger den potential för högre skörd än en vårgröda, säger Jan Lagerroth, affärsrådgivare på LRF Konsult i Skara.

Stora höstsådda arealer kan enligt Jordbruksverket bidra till att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken. Jan Lagerroth ser också fördelar för markstrukturen.

– Höstgrödorna har ett djupare rotsystem. Effekten av det brukar märkas när man plöjer på hösten, säger han.

Snarlik grödfördelning som 2018

Fördelningen mellan de höstsådda grödorna är i år snarlik den vi såg 2018 och höstvetet står för ungefär 70 procent av arealen med 410 200 hektar. Jämfört med snittet de senaste fem åren är det rågen som ökat mest, med 46 procent, medan 2019 års sådd av rågvete och höstraps ligger ungefär i nivå med femårsgenomsnittet.

Även för ekoodlingen är den höstsådda arealen på 49 800 hektar i nivå med förra höstens. Jämfört med femårssnittet är arealerna 36 procent större, som ett resultat av de senaste årens omställning till ekologiskt. Andelen höstvete är något lägre i ekologisk odling än i konventionell, medan råg och höstvete odlas i något högre utsträckning.

Tidig skörd men regniga perioder

Liksom för 2018 beror den rekordstora höstsådden generellt på att årets grödor vanligen kunde skördas tidigt. Från Skaraborgs län rapporterar Jan Lagerroth om en kort och intensiv såperiod.

– Efter en tids regn kom sådden igång bra, men i grevens tid, den 18 september. Det mesta såddes sedan under en och en halv veckas tid. Förutom en kort period då det nöp till och blev kallt har den milda hösten främjat tillväxten. Bestånden har sett bra ut, men jag vet inte hur mycket de senaste veckornas regnande har påverkat, säger han.

Gävleborgs län, liksom norra Svealand, drabbades redan från slutet av september av långvariga regnperioder, vilket resulterade i att de höstsådda arealerna där blev knappt hälften så stora som förra hösten.

LÄS MER: Allt större efterfrågan på svensk havre

Relaterade artiklar

Till toppen